Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

Lättläst för kompletterande svenska – Nils Holgerssons underbara resa

NH_Nypon.jpg

Bild: Omslag till Nils Holgerssons underbara resa i lättläst form på Nypon förlag.

I år undervisar jag nio underbara fem- och sexåringar på Svenska skolan i Vancouver. Klassen de går i har en färgkoden gul – vi har avskaffat årskurser i Vancouver och matchar barn mer efter språknivåer än ålder (även om vi väger in det sista också vid gruppindelningen).

Gult innebär en blandad kompott med allt från de som nästan kan läsa och skriva till de som blandar ihop många bokstäver och har svårt med svenska språkljud. Gemensamt för gruppen är en härlig energi, spring i benen och stor skaparlust. Det är också oerhört lätt att få dem att skratta!

Detta läsår arbetar gruppen med olika månadsteman. För oktober är temat Sverige och svensk geografi. Idag fick alla barnen bekanta sig med formen på Sverige och färglägga landskapet Skåne längst ner i söder. Skälet var att jag ville läsa det första kapitlet i Nils Holgerssons underbara resa (nedladdad från Adlibris som tyvärr bara accepterar svenska kreditkort).

När jag först läste texten hemma för att förbereda mig insåg jag att det var en alldeles för avancerad text. Men just Nils Holgersson är en av min egen barndoms favoriter; jag kunde således inte låta bli att testa höglösning av kapitel 1 under fikat. Man måste nog vara lite modig när man ger sig i kast med en svensk klassiker, speciellt med så små barn.

Det gick över all förväntan. Barnen satt som trollbundna i alla fall i 15-20 minuter innan springet i benen började klia och spritta. Men texten var svår! Det var många ord som barnen aldrig hade hört och ett historiskt sammanhang som jag inte helt hann att förklara. Våra elever hör också svenska för lite för att ha ett så avancerat ordförråd som krävs för att man ska förstå nyanserna. För att göra det mer tillgängligt hoppade jag över stycken som verkade vara onödigt svåra och långa, samt förenklade många ord och uttryck medan jag läste.

Barnen fick dock med sig de stora dragen, om Nils som varit elak mot djuren, om tomten som förvandlade honom till en liten pyssling och om hur djuren i sin tur inte ville hjälpa Nils när han blivit liten. De såg förskräckta ut när katten angrep honom och slog klorna i hans bröst (pedagogisk läsning har verkligen förändrats sedan 1906-1907 när boken kom ut) och skrattade när Nils var tvungen att stå i boken för att kunna läsa den. Det tog dock en hel del diskussion om han hade krympt eller växt när han gjorde detta. Efteråt kände jag mig stärkt i att de hade fått ta del av en omtyckt historia som har roat flera generationer av svenska barn.

På vägen hem funderade jag vidare och fick lite dåligt samvete; vi försöker bygga upp barnens självförtroende så att de vågar använda sin svenska, och för svår undervisning motverkar det syftet. På vägen hem funderade jag på om jag skulle våga mig på att skriva om texten till nästa kapitel och helt enkelt förenkla den ännu mer. Men så vet jag hur det ofta är med mina idéer – de har ofta blivit påkomna av någon annan, bra mycket tidigare än jag kom på dem.

Mycket riktigt – Nils Holgerssons underbara resa finns på Nypon Förlag som lättläst version. Den har till och pedagogiskt arbetsmaterial för elever och lärare.

Adlibris rekommenderar den klassiska versionen för 3-6 åriga barn i Sverige medan Nypon Förlag rekommenderar sin bok med tillhörande arbetsövningar från 15 år. Wow, tänkte jag efter att ha läst den klassiska texten, vad barn kan mycket i Sverige! Det är verkligen helt annorlunda att kommunicera och undervisa barn som växer upp utomlands.

Jag har beställt boken från Nypon Förlag och hoppas att i alla fall få läsa den för min 10-åring hemma. Nästa vecka ger jag mig på kapitel 2 i skolan men kanske med ännu fler hemmagjorda förenklingar.

För er som planerar undervisning långt i förväg vill jag tipsa gärna om Nypon Förlag; en potentiell litterär guldgruva för den som undervisar barn i kompletterande svenska.

 

Den moderna stupstocken

Varför är fördömande och generaliserande inlägg om föräldraskap så populära i Sverige, men inte i Kanada?

I svensk dagspress ser jag ofta debattinlägg om hur usla författaren anser att svenska föräldrar är, eftersom de inte säger till sina barn som bär sig illa åt på flyget eller restaurangen, de inte kan behandla varandra med respekt efter en skilsmässa, är respektlösa mot lärare på förskola eller skola, etc.

Hur ser utlandssvenskar på debattinlägg om föräldraskap? Är de lika vanliga i deras nya hemländer som det verkar vara i Sverige? Som exempel lägger jag upp en artikel med titeln ”Till alla egoistiska, separerade föräldrar”.

Wow, liksom. Bara titeln gör mig helt matt.

Ämnet i sig ser jag som ointressant – det finns alla möjliga typer av separationer, och resulterande relationer efter en – men jag blir fascinerad över skälen till varför den här typen av negativ debatt om föräldraskap är så aktiv och frekvent i Sverige.

Språkligt upplever jag tonen i artikeln som jag exemplifierar med, som aggressiv, generaliserande och fördömande. Lite Trump-sk faktiskt, vilket genast får mig att undra om den uppmärksamhet som artiklar av denna typ får, speglar den tid som vi befinner oss i, där nyanser och empati verkar vara stora bristvaror.

Jag själv blir alltid illa till mods när jag ser den här typen av inlägg, men tillhör också de föräldrar som känner att jag lever med fler frågor än svar.

Är inte inlägg som dessa en slags modern version av medeltidens stupstock? Den skränande folkmassan på torget har ersatts av en ilsken hop nätanvändare, som istället för att kasta stenar på den vars huvud sårbart hänger genom stocken, argt delar vidare och förfasas tillsammans med 63 428 andra personer som har gjort samma sak. Detta med en inre bedräglig och försäkrande känsla av att så skulle man minsann inte själv göra, vilket genast gör att man själv mår lite bättre och känner sig mer duglig som förälder.

Men tänk om läsaren är en av de där föräldrarna som har fastnat i en destruktiv relation med sitt ex? Vad får hen ut? En känsla av det här måste hen förändra för sina barns skull, eller skuldkänslor, som får hen att bli ännu mer olycklig, utan inspiration om vad som går att ändra på?

Jag lutar mot det sista och ifrågasätter om fördömande artiklar har någon funktion för dem som de egentligen riktar sig till. Artiklar med råd och inspiration för den som de riktar sig mot verkar vara mer logiska och konstruktiva för att ändra beteende, men ack så mycket svårare att skriva för en lekman. Och kanske det är detta som är kärnan av problemet? Att alla kan utnämna sig själv till expert i sitt eget missnöje? Att studera till psykolog eller terapeut ligger inte för alla som vill skriva uppmärksammande debattartiklar.

Vad tycker du? Bor du utomlands och hur reagerar du i så fall själv språkligt och kulturellt på den här typen av artikel? Vad tror du, skiljer det sig åt hur du upplever en sådan här artikel om du har barn som kan uppfylla många förväntningar (sina egna, skolans, förälderns etc) eller om ditt barn eller du själv som förälder kämpar med något? Hjälper den någon, eller ska man se arga artiklar om föräldraskap som en slags underhållning? Och till sist, gör jag mig skyldig till samma fördömande företeelse som hänger ut artiklar som dessa genom att vara kritisk mot dem stilmässigt?

I startgropen: SMUL-akademins första kurs

3-09_nr6Häromdagen satt jag på ett plan mellan Köpenhamn och London och försökte minnas: vad var det egentligen som ledde till lanseringen av SMUL-akademin? Pinsamt nog minns jag inte helt; jag är oerhört duktig på att leva både i nuet och framtiden, men minns knappt vad jag åt till middag igår.

Någon slags strategi för SMUL som omfattade en egen skola via nätet fanns nog inte alls med min i planering från början. Istället var det nog en vag tanke som formades någon gång under 2015-2016. Från början var tanken suddig, men efter alla diskussioner i sociala medier under det senaste året blev den allt tydligare, och ledde alltså till en lansering av nätskolan under sommaren 2016.

Kristallklar är dock den framtida bilden av SMUL-akademin inte alls. Inte än. Kanske blir den det aldrig? Diskussioner om de tjänster som utlandssvenskar behöver går höga men begränsas ofta av det viktigaste kapitalet – tillgång på frivilliga som kan arbeta med en skolförening för att hålla nere kostnaderna. verktygen förändras också i allt snabbare takt. Det som var viktigt i svenskundervisning för några år sedan, ser annorlunda ut idag. Flexibilitet verkar vara ett ledord som vill ha ett stort fokus på.

Om SMUL-akademin kommer att växa och utvecklas behöver vi folk som hjälper till. Just nu finns ett härligt gäng som hjälper till med allt annat i SMUL: Magasinet SMUL, bloggen, administrationen av vår FB-grupp, bokklubben etc. SMUL-akademin drivs av våra partners – Göran Holm och Christian Benjaminsson på Svenska Distans, Anna-Lena Olsson på Global Svenska samt undertecknad, men kommer att behöva ett nytt gäng, gärna med vana av att arbeta med utbildning. I alla fall gissar jag det just nu. Just nu funderar jag på om den första personen som behövs kan vara en administratör.  I så fall en frilansande administratör som vill vara med och arbeta upp sin egen tjänst.

Att drömma och tänka är i alla fall ett första steg och kostar ingenting.

I januari börjar terminen för de första eleverna på SMUL-akademin. I skrivande stund består de av 112 elever från världens alla hörn. Materialet består av serien Jag läser, som skapats av Martin Widmark. Intresset har varit överväldigande. Internt var målsättningen en klass på 30 elever, men under julledigheten hittade många, många fler till vår skola genom SMUL:s Facebook-grupp. Fantastiskt, men också respektgivande. Jag hoppas att förväntningarna bland både elever och föräldrar som handleder kan infrias.

Handledningen under kursen kommer att vara minimal, eftersom priset för kursen bara består av materialkostnad. Göran Holm och Christian Benjaminsson stödjer SMUL-akademin med sina professionella tjänster, och i startfasen gör de detta helt gratis. Syftet är att ge vårt nystartade samarbetsprojekt en skjuts in i framtiden och ut i världen. Deras tidsinvestering kommer förhoppningsvis att ge avkastning i form av göra deras utbildningsföretag Svenska Distans mer känt bland utlandssvenskar. Jag kommer fortsätta göra mitt för att detta ska ske.

Nu drar vi snart igång. Till dess har vi lite planering och diskussioner om format att avverka. Wish us luck!

Klassundervisning med Svenska Distans

Sve1Eleverna i Svenska skolans Läs&Skriv+ grupp möttes första gången den 27 augusti. Christian Benjaminsson kom hela vägen från lilla Ulricehamn, där han bor sedan i somras med sin familj. Efter åtta år i Ryssland har han bytt arbetet på Svenska skolan i Moskva med en tjänst på en skola i Sverige som lärare och biträdande rektor. Även i Sverige arbetar han med flerspråkiga barn; den klass som han är klassföreståndare för nu har 26 barn (av 27!) med ett annat modersmål än svenska.

Under sitt besök erbjöd Christian en dubbellektion med barnen som var anmälda till Läs&Skriv+. Som all annan undervisning på skolan var närvaron under denna valfri, och 18 av skolans 44 Läs&Skriv+-elever dök upp. Christian tycker att dessa lektioner är viktiga för att han ska kunna lära känna barnen bättre och bättre avgöra vilken typ av svenskundervisning de behöver. Han älskar att undervisa, och är engagerad och rolig som lärare. Under skolårets första lektion fick barnen börja skapa en bok på svenska med hjälp av iPads och appen Book Creator. Barnen arbetade i grupper om tre, och diskussionerna om intrig och innehåll gick höga i klassrummet och korridoren utanför, där barnen arbetade.

Sve2Nytt för i år är att eleverna i år har delats in i fyra nivåer, där nivå 1 motsvarar nybörjarnivå och nivå 4 en mer avancerad nivå. Det är första gången Svenska Distans arbetar i form av nivåer, och detta var något som vi på Svenska skolan i Vancouver hade efterfrågat. Detta för att delvis kunna ha klassundervisning, något som föräldrarna hade efterfrågat när det blev klart att alla barn i åk 2-9 skulle erbjudas detta som alternativ. Det andra syftet är att skapa ett system som tydliggör de steg man arbetar sig igenom. Vi kommer helt att frångå klassindelning efter ålder, eftersom barnens tidigare svenskkunskaper avgör vilken nivå de kan gå in på.

Om man som elev märker att en viss nivå är för svår eller för enkel kan man samtala med sin lärare och diskutera en justering av nivån. Vi har extra böcker för alla nivåer, så detta är lätt att åtgärda om ens lärare i samförstånd med Christian anser att detta är rätt.

Lektionerna på skolan är lärarledda och alla lektioner ges efter en viss mall. Läraren börjar med högläsning 5-10 minuter. Därefter har man en gemensam lektion som är ca 20 minuter. Därefter varvas moment med s.k. mikrolektioner (2-5 minuter om ett ämne, ofta svensk geografi eller kultur), spel och kortfilmer. I mitten har barnen en rast på ca 20 minuter. Den andra lektionen innebär ca 30 minuter individuellt arbete med den egna studieplanen. I slutet skriver barnen ner veckans ord. Dessa ges veckan innan och består av tio stycken. Vissa kanske kan dessa ord direkt och behöver inte öva på dem. Andra elever kanske behöver förbereda sig genom att skriva igenom orden hemma 3-4 gånger. Eleverna rättar orden själva innan nästa veckas ord delas ut.

Sve3Även om man kan studera hemma innebär fysiskt deltagande i lektionerna en fördel genom den gemensamma undervisningen. Gemensamma övningar innebär ett mer dynamiskt och aktivt sätt att arbeta med svenska. Elever kan inte enbart läsa och skriva sig till ett språk; de måste använda det i samtal också.

Exempel på övningar som eleverna kommer att göra tillsammans är teater med repliker som ska spelas upp inför gruppen. Alla nivåer får samma teater och repliker. Det finns en pedagogisk tanke med detta. Genom att eleverna får höra hela pjäsen flera gånger lär man sig de ord och uttryck som används. Om man vill och vågar kan man också utveckla innehållet på olika sätt.

Eleverna kommer också att öva med texter på olika sätt. Vid skrivande vill Christian att man använder sin text på något sätt. Antigen genom att läsa upp den för klassen eller en grupp av elever man arbetar med. Ett alternativ kan vara att spela in texten på svenska; ibland är det lättare att våga att spela upp en inläst text än att läsa upp den för andra.

Sve4

Foto: Skolans andra lärare i Läs&Skriv+, Sandra Benholm-Cheung, förbereder skolans iPads för digitala läromedel.

För de som deltar i undervisningen från annan ort eller hemifrån pga. schemakonflikter eller sjukdom erbjuds de gemensamma lektionerna på två sätt. De kommer delvis att hållas i reell tid genom Skype. En frivillig förälder sätter igång Skype med en laptop på bordet för de elever som anmält att de vill delta på det sättet. Vi kommer också att testa ett upplägg där vi spelar in den första lektionen och delar via Google Education, en tjänst som Svenska Distans arbetar med även i andra sammanhang. Vi kommer att köpa in en kamera och ett stativ för detta, och ber intresserade föräldrar som kan tänka sig att filma och ladda upp lektionen, att ange om de vill åta sig denna volontäruppgift som inte kommer att utföras av läraren, eftersom hon har andra uppgifter.

Jag kommer att fortsätta att rapportera om hur vår nya skolmodell fungerar och utvecklas. Det är ett experimentellt arbete, men det som driver oss framåt är barnens energi och intresse. I år fanns det en entusiasm och nyfikenhet bland eleverna som kändes härlig!