Språkstudier i hemmets lugna vrå

Läs&Skriv+istugan

Foto: I hemmets lugna vrå. Barn från Svenska skolan i Vancouver bedriver hemstudier tillsammans i en minigrupp en söndag förmiddag.

Våren 2015 inleddes arbetet med en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver med arbetsnamnet Läs&Skriv+. Underliggande orsak var svårigheter med att ordna en fungerande undervisning för samtliga elever på skolan. Stor kunskapsspridning och frekventa lärarbyten med en hög andel outbildade lärare skapade problem som behövdes lösas. Ett pilotprojekt i samarbete med företaget Svenska Distans med namnet Läs&Skriv+, testades därför under läsåret 2015-2016.

Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa undervisning som på sikt fördjupar och utvecklar barnets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett fördjupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språkbad under skolans timmar. Undervisningen följde fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten låg mer på läsförståelse och skrivande, än på svenska traditioner, geografi och historia.

Samarbetet med Svenska Distans har beskrivits i detalj i Magasinet SMUL nr 4 2015, sidan 44-46.

Styrkan med samarbetet visade sig vara möjligheten att kombinera ihop grupper som fungerade trots olika ålder samt nivå i läsförståelse och skrivande. Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan därför att införa Läs&Skriv+ som enda undervisningsmodell från och med åk 2. Detta kommer att beröra ca 30-40 elever, där de ges möjlighet att studera delar av eller hela programmet hemma. Även tio platser erbjuds till elever som bor på annan ort, t.ex. Vancouver Island, där det är omöjligt att pendla in till skolan varje vecka.

En individuell kartläggning av barnets svenska, samt uppföljning görs av lärarna på Svenska Distans under vårterminen 2016. Detta för att lägga undervisningen av varje enskilt barn på rätt nivå. Svenska Distans kommer också att följa upp med varje enskild elev för att se att hen har fullföljt den individuella kursplanen samt de gemensamma lektioner som ges.

Du kan läsa mer om detta på Svenska skolan i Vancouvers hemsida.

Annonser

Ni med bebisar i magen – prat svenska!

CIMG0789

Vad säger du, mamma?

Du som har en bebis hemma eller i magen – visst pratar du svenska med hen?  Speciellt du som bor utomlands.

Ju tidigare man börjar med svenska desto bättre. Det finns studier som visar att barn som får höra många ord redan det första året får ett rikare ordförråd senare i livet.

Tänk inte att det inte är någon idé att tala med en bebis eftersom barnet ändå inte förstår. Hen lär sig språket genom att du pratar med hen. Så prata svenska även om det känns tidigt!

Det spelar ingen roll om vad du pratar, men forskning visar att en ljus hög röst på slutet får bebisar att lyssna mer. Så bebisspråk har en viss funktion.

Så prat svenska (sagt på Hagforsdialekt)!

 

 

Kompletterande svenska: Studier i skolan kombinerat och hemmet fungerar bäst

På söndagar bedriver barnen hemstudier i svenska med hjälp av material från undervisningsföretaget Svenska Distans. Idag skrev min tioåring Thor en uppsats med titeln ”Källaren”. Han verkar ha en stark förkärlek för en morbid och skrämmande handling. Den skrevs under mycket fniss och skrattande, och ska nog inte alls ses som seriös.

_________________
Källaren
Det var en gång ett hus som ingen levde i. I huset fanns det en dörr som det stod ”Private” på. Det fanns massor av sagor om att det spökade i huset.

En gång var det ett barn som var 11 år gammal. Han hittade en nickel som var till dören som stod Private på. Han öpnade den och gick ner för trapporna. På botten av trapporna var det ett jättestarkt ljus.

När han kom till botten såg han en docka som höll en kniv. Dockan sa ”Vill du leka med mej, eller vill du att jag ska mörda dej?”. Pojken blev så rädd att han sket på sej. Sen mördade dockan pojken. Efter hans död gick hans kropp upp i intet.

Efter det utrotades alla i värden. En efter en gick världens befolkning ner i källaren och bler mördad och gick upp i rök. Det fanns inga människor kvar på jorden. Men dockan var kvar och väntade på nästa varelse att komma ner till källaren………
___________________

Som alltid tycker jag att det är intressant att vara med och diskutera förloppet och se vad det är som Thor kör fast med när han ger sig på fakta- eller kreativa texter på svenska. Han fastnar ofta i engelskan och direktöversätter med roliga men svårförstådda resultat. Hans begränsningar i vokabulär gör honom rejält frustrerade. En del småsaker som bokstäver som fattas, andra stavfel (t.ex. gätte stark skrivs jättestarkt) eller ordföljd hjälper jag honom att rätta medan han skriver. Men fantasin flödar även om det är åt det makabra hållet. Idag fick han också öva på de praktiska detaljerna i ett händelseförlopp. Hans första version av historien innehöll ingen detalj om var liken tog vägen efter att dockan hade dödat dem, och jag fick påpeka att världens befolkning inte fick plats en simpel källare. Smiley winkJag vill dock inte gå in och rätta för mycket eftersom skrivlust är ngt man måste vara rädd om.

Jag blir gradvis en allt större supporter av studier i kompletterande svenska som bedrivs som en kombination av distansstudier hemma och i skolan. I Kanada har många barn fullspäckade scheman med läxor och aktiviteter. Att åka till Svenska skolan en gång i veckan är otroligt värdefullt för gruppövningar och samtal om undervisningen samt sett ur ett socialt perspektiv, MEN, det är samtidigt så krävande tidsmässigt att de flesta elever till slut väljer bort det eller slår bakut.

Jag skulle önska att fler föräldrar skulle våga prova på att delta i undervisning av svenska som handledare för att se vad det innebär. Det är självklart att det inte passar alla barn, men för mig har det varit otroligt givande, eftersom jag som mamma fått en helt annan förståelse av vad mina barn inte kan och behöver öva på. Eftersom vi som föräldrar är med barnet en huvuddel av tiden kan hemundervisning göra att man påverkar barnets svenska direkt genom diskussioner om uttryck och ord som smygs in under vardagslivet. Det behöver inte vara negativt för dynamiken, eller innebär ännu ett moment av tjat, även om motivation för studier för de flesta barn nog går i vågor.

När man väl etablerat en rutin för hemstudier eller deltagande av undervisning i en Svensk skola ser barnet det mer som en del av veckan. Med det material som Svenska Distans erbjuder blir språket lite av en lugn pysselstund – speciellt hemma (jag upplever att det är lättare att iaf få Wilde att arbeta koncentrerat när han är hemma). Även om övningarna är rena språkövningar gör blandningen av övningsböcker (som är roligt utformade) och datorövningar undervisningen stimulerande. För Wilde, som bara är 8 år och oftast ngt av en skolvägrare, innebar hemundervisningen idag en lugn stund där han arbetade självständigt med frågor då och då när han inte visste vad han skulle göra eller förstod helt. När vi började med Svenska Distans i höstas gjorde han mycket mer motstånd och protesterade mer under tiden vi arbetade. Nu har han istället accepterat att detta är en obligatorisk del av söndagar. Idag verkade han till och med trivas med uppgiften.

I vår rutin ingår att barnen arbetar ihop extra speltid och veckopeng efter avslutad undervisning, vilket naturligtvis höjer motivationen. Vi har skippat att göra Svenska Distans i Svenska skolan tillsammans med de andra som deltar till skidskolan i Whistler är över. Nu ser vi fram emot att börja igen i april, eftersom det är roligt både för mig och barnen att träffa de andra svenska föräldrarna och för att undervisningen får mer djup av diskussioner om innehållet. Rent kvalitetsmässigt har undervisningen fungerat väl hemma. Det som jag saknar är djupare textanalyser och diskussion för att främja en djupare förståelse och stimulerande av mer abstrakt tänkande, men med vårt utökade samarbete med Svenska Distans inför nästa år i skolan är detta ngt som kommer mer då.

Ja, bara lite tankar samlade om detta med att lära sig svenska som barn utomlands. Som ni ser av Thors text har hans svenska många brister, men med det etablerade samarbetet mellan Svenska skolan i Vancouver och Svenska Distans känner jag mer och mer hopp om att båda barnen kommer att kunna arbeta sig fram till en svenska som fungerar väl i både tal och skrift, även om den aldrig kommer att vara helt på samma nivå som om vi hade bott i Sverige.

Mamma Språk vaknar till liv

Mamma Språk är en nystartad blogg som fokuserar på att leva med flera språk i familjen, speciellt svenska i familjer i andra länder än Sverige. Jag som bloggar här driver en del andra bloggar och kanaler om svenska utomlands och att vara utomlands, som t.ex. intresseorganisationen Svenska som modersmål utomlands (SMUL), Magasinet SMUL (tillsammans med Monica Bravo Granström och Emma Ageberg) och Kanadakorrespondenten.

Varför en blogg till?

Jo, för att jag gillar att sortera information och skrivande. SMUL-bloggen är en sida för gästbloggare som jag driver sedan den 5 juni 2013. Denna fungerar mer som en officiell sida för SMUL, och är ett ställe där vi delar nyheter om gruppen samt råd för andra för andra föräldrar. Magasinet SMUL är en nättidning för utlandssvenskar med följande slogan: Med svenska som livsstil. Den kan ses som medlemstidning för de som följer SMUL, men även läsas av andra. Kanadakorrespondenten handlar mest om Kanada och livet som utlandssvensk

Jag kommer att tycka tyst i den här bloggen. Alltså inte basunera ut mina åsikter om utbildning eller språk som fackman (eller kvinna). Detta eftersom jag inte är utbildad lärare, skribent eller lingvist. Istället ser jag mig mer som föräldrakommunikatör och livsbetraktare, efter några år på nacken med erfarenhet från SMUL och andra flerspråkighetsprojekt. Min medicinska forskarutbildning hjälper mig att närma verkligheten utomlands och i mina projekt på ett systematiskt sätt.

Som Mamma Språk delar jag med mig av den del av mig som verkligen vill ge mina barn en chans att växa upp flerspråkiga. I Kanada, med svenska och engelska som förstaspråk och franska som andraspråk. Mitt perspektiv är förälderns. Den som ser vad det enskilda barnet behöver stöd med hemma för att få en svenska som utvecklas trots att barnet kanske bara spenderar en timme på svenska om dagen. En oerhörd utmaning, speciellt ju äldre barnet blir.

Om detta vill jag viska, som en liten men enveten röst som tas med i debatten om svenska utomlands. För vi har faktiskt en del att diskutera.