Betyg på gott och ont

betygIdag var det skolavslutning för barnen, och jag måste erkänna att det känns lite som om jag också har sommarlov. Jag jobbar hemifrån och kan bestämma mitt eget schema, men skolan sätter verkligen en struktur på tillvaron – på gott och ont.
Under de nästkommande 69 dagarna har vi ingen stress på morgonen, inget tjat om att göra läxor eller att gå och lägga sig i tid, lite mindre press om att gå upp på en viss tid (annat för att få sig ett morgondopp eller åka någonstans), och framförallt – det bästa av allt – slippa laga och packa lunch för barnen varje dag!!!
Jag började mitt sommarlov med ett glas vin på verandan med min man, varpå vi kikade på barnens sk. report cards eller mer populärt kallade – betyg.
När vi satt där och diskuterade resultaten – utan barn kan tilläggas, eftersom vi inte helt tror på att man ska fokusera för mycket på betyg när det gäller en 8- och en 10-åring – så började jag tänka på alla i SMUL och hur många olika betygssystem det måste finnas runt om i världen som man som svensk måste förhålla sig till. Vi är lite unika i Skandinavien i att vi fokuserar på barns sociala utveckling de första åren, medan det i resten i världen ibland verkar som man inte har en chans att komma in på ett universitet om man inte kan läsa innan 5,3 års ålder, och jag gissar på att detta påverkar hur vi ser på detta med betyg och kunskapsmätningar, speciellt i de yngre åldrarna.
I British Columbia får man betyg enligt A-C & I-modellen från och med åk 4 då barnen är 9 år. En översikt visas nedan. Innan det får barnen ett omdöme som ger information om huruvida de möter målsättningen enligt läroplanen i olika ämnen.
A-E systemet baseras på procentsatser enligt följande:
A: 86-100 %
B: 73 – 85 %
C+: 64 – 72 %
C: 60-63 %
C-: 50-59 %
I – in progress/incomplete
I förskolan till åk 3, baseras det istället på följande skala:
N – not yet meeting expectations
A – approach expectations
M – meeting expectations
E – exceeding expectations
Som ett exempel kan visar jag samtliga definierade målsättningar i språkbetyget för franska för åk 3 (mina barn går på fransk språkbadsskola).
Målsättningar i franska för en åk 3 elev i sk. French Immersion i BC:
– Listens attentively, speaks and responds expressively daily in French using proper structure.
– Reads fluently; uses a variety of strategies to comprehend and extend meaning of grade appropriate texts.
– Creates clear, logical, detailed, and organized personal writing with a variety of sentences and dialogue.
– Independently proofreads written work; edits and corrects capitalization, punctuation, paragraphing and spelling.
– Consistently receives 80 % score or more on dictée tests (dvs. rättstavning)
Är det någon mer än jag som studsar till över de språkliga kraven för en 8-åring i ett andraspråk? Herregud, vad gjorde vi i 2:an och 3:an när jag växte upp? Inte redigerade vi våra egna texter på ett främmande språk i alla fall.
Även om jag tycker att målsättningarna för franska i åk 3 verkar ambitiösa, gillar jag betygsmodellen för förskolan till åk 3. Detta eftersom det ger föräldern information om hur det går och om barnet har problem med något. Avståndet till läraren är ofta mycket större i Kanada än i Sverige – det är inte alltid man kan mejla eller ringa läraren –  så det känns värdefullt för den som intresserar sig för vad barnet klarar av väl, och vad det behöver hjälp med att utveckla mer. Däremot är jag inte alls förtjust i betygssystemet baserat på A- C samt I, eftersom barnen mest verkar bli stressade av det. Men det är en annan historia….
 
Vad har ni för betygssystem där du bor? I vilket åk börjar det? Gillar du det system som finns? Fördelar/nackdelar? Hur påverkar det barnen?
Annonser

Om monopol i svenskundervisningen utomlands

Monopol är ett ord som får mig som liberalt lagd egenföretagare att dra öronen åt mig. Faktiskt är det enda monopol som jag gillar det med Hötorget på. Eftersom jag idag blev anklagad för att censurera inlägg i SMUL för att främja egna tjänster som ska få SMUL att tjäna egna pengar genom ett etablerat monopol, så vill jag dela några personliga ståndpunkter.

  1. Monopol är ett skit. Det gagnar ingen, inte heller inom svenskundervisningen utomlands.  Av den anledningen tycker jag inte ens om den sk. upphandlingen av distansutbildningar från Skolverkets sida, där nu Sofia Distans sköter högstadiesvenskan och Hermods gymnasiekurserna. Det är sant att dessa skolor också har andra ämnen som de erbjuder undervisning i, vilket kanske alla aktörer inom denna utbildningsnisch inte kan erbjuda, men för svenskundervisningen utomlands är avsaknaden av konkurrens ett problem. Konkurrens sätter press på företag och organisationer att förbättra sin verksamhet och anpassa den efter behov som finns, något som jag inte helt tror händer med dessa företag nu. Det behövs alternativ till de officiellt godkända utbildningarna som båda just nu befinner sig på svensk mark, med en begränsad förståelse av våra utlandssvenska barns kunskaper och behov. SMUL kommer inom de närmsta veckorna att lansera en tjänst som syftar till att lyfta fram andra aktörer och kanske till och med en ordna en kurs eller två för målgrupper som just nu bara har ett begränsat antal tjänster. Som t.ex. för föräldrar hemma med begränsad ekonomi som vill hemskola sina barn i svenska men som inte har råd med en dyr distansutbildning.
  2. Censur är också ett skit. Ändå förbehåller jag mig rätten som administratör av SMUL att censurera till viss grad. Det är sällan vi som administratörer plockar bort inlägg, men när det handlar om inlägg som klart och tydligt bryter mot reglerna plockar vi bort dem. Reglerna är skapade för att skapa trivsel i gruppen och på sikt få SMUL att ses som ett forum med tillförlitlig information. Om du är osäker på vad detta innebär, kontakta oss innan du eventuellt lägger upp en vara eller en kurs så kan vi diskutera. Lägg inte upp erbjudanden med bristfällig information. Vi vill se att det finns anställda lärare, kursplaner som motsvarar officiella kunskapsnivåer enligt etablerade system (gärna europeiska CEFR) och färdiga priser. Och snälla, försök inte att använda SMUL som ett sätt att bygga din affärsverksamhet. I alla fall inte innan du har pratat med oss om ett officiellt partnerskap och fått ett godkännande efter att vi har fått se att din verksamhet är seriös och pålitlig. Vi vårdar ett förtroende från våra följare som vi värnar ömt om.
  3. Pengar. Det finns mycket pengar i detta med svenskundervisning utomlands, speciellt när man ser det stora intresse som finns i SMUL. Det är absolut inte fel att tjäna pengar, men det är viktigt med att vara ärlig om eventuella intressekonflikter och att ange att man faktiskt tjänar på vissa tjänster. På sikt kommer det att behövas en oberoende organisation som kan granska de många distanskurser som är på G och ge dem en slags kvalitetsstämpel, i alla fall om de håller måttet genom att ge svenskundervisning enligt officiellt godkända nivåer och ha skäliga priser. Vi i SMUL tror starkt på SMUL som den organisationen. Speciellt eftersom SUF inte helt verkar vara intresserade eller ha resurserna att ta tag i detta med distansundervisning. Och Skolverket har av naturliga skäl bättre saker för sig, med alla nyanlända i Sverige som behöver lära sig svenska. Men vi är inte färdiga att presentera vår plan än. Den kommer dock inom en snar framtid.

Så. Nu har jag sagt mitt; mitt försvarstal är över. Men det är intressant att bli anklagad för att vara en censurerande pengasugen monopolist när man i själva verket har plöjt in egna medel i ett projekt som har gått med förlust från starten. Personligt ser jag kostnaden som helt acceptabel. Vissa människor är med i en golfklubb, åker på yogaresor eller seglar. Jag driver SMUL. Same, same but different. Dessa hobbyer kostar pengar, men ger en slags inre tillfredsställelse. Jag skulle dock gärna se att SMUL gick plus minus noll och att jag slapp oroa mig för att en webbsida skulle bli hackad eftersom vi använder billigast möjliga tjänster. Som den optimist och värmlänning jag är så tror jag dock detta ordnar till sig på sikt med SMUL som en ny ideell förening för utlandssvenskar. Alltså inte som ett SMUL-baserat utbildningsmonopol – tanken är totalt befängd och inte förenlig med det varumärke som vi har byggt upp runt SMUL de senaste fem åren.

Trevlig helg!

Diagnostiskt test i svenska – wow, första gången kanske?

Svedist2

Foto: Koncentrerade barn som gör diagnostiskt test.

Nu är det lite mer än en vecka sedan som Göran Holm från företaget Svenska Distans var på besök på Svenska skolan i Vancouver. Han hann med att kartlägga 40 elevers svenska under två mycket intensiva dagar. Kartläggningen bestod av en lektion med gemensamma diskussioner, ett diagnostiskt test samt en intervju med Göran där han lät eleverna läsa en text och förklara innehållet, för att testa läsförståelsen.

Innan det kunskapsmätande testet, förklarade både Göran och jag flera gånger att det inte spelade någon roll hur mycket man kunde fylla i och att man inte kunde göra fel, utan att provsvaren ska ligga till grund för de läromedel som eleverna får i höst, och där varje elev alltså får en helt individualiserad studieplan.

Det var en speciell upplevelse att vara med de elever som gjorde det skriftliga testet medan Göran intervjuade. Eleverna var tysta och seriösa och ställde frågor när de inte förstod vad de skulle göra. Några av barnen, speciellt de yngre som inte läser och skriver mycket än, tyckte att det var jobbigt trots våra förklaringar; det var ett prov på 14 sidor med ökande svårighetsgrad så de behövde bara fylla i de första sidorna som var lite enklare. För många elever var det första gången de ens hade blivit ombedda att svara på något som ska ge återkoppling om vad de hittills har lärt sig på skolan. Efteråt kom många fram och ställde frågor om materialet som kommer i höst, och attityden verkade positiv hos de flesta.

Svedist1

Foto: Lektion på gång!

Några av frågorna var tagna från svenska centralprov, och jag märkte att det fanns några gemensamma problem för flera elever som inte alltid verkade bero av ålder eller antal år på skolan. Svårigheter att förstå instruktioner, stavning (bland annat j-, sj-, tj- och ng-ljud testades, samt skillnad på o/å, e/ä) samt att skriva en sammanhängande text på svenska. Det var naturligtvis  stora individuella skillnader, inte speciellt i motivation att svara på hela provet. De äldsta i åk 5-7 var dock ambitiösa och satt i över 60 minuter för att ge sina svar.

Upplevelsen stärkte min uppfattning om att man både måste kommunicera målsättningar och sedan följa upp kunskaperna hos elever.  Någonting som är fullständigt självklart i den ordinarie skolan, men som av någon anledning inte alltid görs i kompletterande svenska. Även om inte undervisningen är betygsgrundande, så finns det andra skäl att göra detta, som t.ex. att bara se hur barnet har tillgodogjort sig undervisningen.

Svedist3

Foto: Rektor Linda Stenström, undertecknad och Göran Holm, bra möra efter många kartläggningar.

Det finns de som redan arbetar på detta sätt ute i världen på skolor för kompletterande svenska, speciellt de som faktiskt har en lärarutbildning. Men det verkar vara lite godtyckligt hur läroplanen följs och tolkas och beroende på lärarens inställning och intressen. För oss i Vancouver, som har haft brist på utbildade lärare, har tester sällan (om någonsin?) utförts. Målsättningarna har också varit höjda i dunkel för både elever och föräldrar, och verkar mest ha berott av den lärobok man valt. Eftersom vissa lärare också har föredragit en enskild nivå på läroboken i en klass med stora skillnader i förkunskaper – tja, då fungerar det ju naturligtvis inte helt för den elev som kan minst eller mest.

Nu ser vi fram emot nästa besök av Svenska Distans. Det blir Christian Benjaminsson som kommer tillbaka i höst med ett lass med skolväskor, läroböcker, gemensamma lektioner samt individuella studieplaner.

Nästa blogginlägg kommer att handla om den utvärdering av vårt samarbete med Svenska Distans som skolform. Detta utfördes med 11 elever som pilotprojekt under 2015-2016 och innebär en del intressanta reflektioner och åsikter hos föräldrarna.

Om du vill få nya inlägg direkt i din inbox kan du göra det överst till höger!