Klassundervisning med Svenska Distans

Sve1Eleverna i Svenska skolans Läs&Skriv+ grupp möttes första gången den 27 augusti. Christian Benjaminsson kom hela vägen från lilla Ulricehamn, där han bor sedan i somras med sin familj. Efter åtta år i Ryssland har han bytt arbetet på Svenska skolan i Moskva med en tjänst på en skola i Sverige som lärare och biträdande rektor. Även i Sverige arbetar han med flerspråkiga barn; den klass som han är klassföreståndare för nu har 26 barn (av 27!) med ett annat modersmål än svenska.

Under sitt besök erbjöd Christian en dubbellektion med barnen som var anmälda till Läs&Skriv+. Som all annan undervisning på skolan var närvaron under denna valfri, och 18 av skolans 44 Läs&Skriv+-elever dök upp. Christian tycker att dessa lektioner är viktiga för att han ska kunna lära känna barnen bättre och bättre avgöra vilken typ av svenskundervisning de behöver. Han älskar att undervisa, och är engagerad och rolig som lärare. Under skolårets första lektion fick barnen börja skapa en bok på svenska med hjälp av iPads och appen Book Creator. Barnen arbetade i grupper om tre, och diskussionerna om intrig och innehåll gick höga i klassrummet och korridoren utanför, där barnen arbetade.

Sve2Nytt för i år är att eleverna i år har delats in i fyra nivåer, där nivå 1 motsvarar nybörjarnivå och nivå 4 en mer avancerad nivå. Det är första gången Svenska Distans arbetar i form av nivåer, och detta var något som vi på Svenska skolan i Vancouver hade efterfrågat. Detta för att delvis kunna ha klassundervisning, något som föräldrarna hade efterfrågat när det blev klart att alla barn i åk 2-9 skulle erbjudas detta som alternativ. Det andra syftet är att skapa ett system som tydliggör de steg man arbetar sig igenom. Vi kommer helt att frångå klassindelning efter ålder, eftersom barnens tidigare svenskkunskaper avgör vilken nivå de kan gå in på.

Om man som elev märker att en viss nivå är för svår eller för enkel kan man samtala med sin lärare och diskutera en justering av nivån. Vi har extra böcker för alla nivåer, så detta är lätt att åtgärda om ens lärare i samförstånd med Christian anser att detta är rätt.

Lektionerna på skolan är lärarledda och alla lektioner ges efter en viss mall. Läraren börjar med högläsning 5-10 minuter. Därefter har man en gemensam lektion som är ca 20 minuter. Därefter varvas moment med s.k. mikrolektioner (2-5 minuter om ett ämne, ofta svensk geografi eller kultur), spel och kortfilmer. I mitten har barnen en rast på ca 20 minuter. Den andra lektionen innebär ca 30 minuter individuellt arbete med den egna studieplanen. I slutet skriver barnen ner veckans ord. Dessa ges veckan innan och består av tio stycken. Vissa kanske kan dessa ord direkt och behöver inte öva på dem. Andra elever kanske behöver förbereda sig genom att skriva igenom orden hemma 3-4 gånger. Eleverna rättar orden själva innan nästa veckas ord delas ut.

Sve3Även om man kan studera hemma innebär fysiskt deltagande i lektionerna en fördel genom den gemensamma undervisningen. Gemensamma övningar innebär ett mer dynamiskt och aktivt sätt att arbeta med svenska. Elever kan inte enbart läsa och skriva sig till ett språk; de måste använda det i samtal också.

Exempel på övningar som eleverna kommer att göra tillsammans är teater med repliker som ska spelas upp inför gruppen. Alla nivåer får samma teater och repliker. Det finns en pedagogisk tanke med detta. Genom att eleverna får höra hela pjäsen flera gånger lär man sig de ord och uttryck som används. Om man vill och vågar kan man också utveckla innehållet på olika sätt.

Eleverna kommer också att öva med texter på olika sätt. Vid skrivande vill Christian att man använder sin text på något sätt. Antigen genom att läsa upp den för klassen eller en grupp av elever man arbetar med. Ett alternativ kan vara att spela in texten på svenska; ibland är det lättare att våga att spela upp en inläst text än att läsa upp den för andra.

Sve4

Foto: Skolans andra lärare i Läs&Skriv+, Sandra Benholm-Cheung, förbereder skolans iPads för digitala läromedel.

För de som deltar i undervisningen från annan ort eller hemifrån pga. schemakonflikter eller sjukdom erbjuds de gemensamma lektionerna på två sätt. De kommer delvis att hållas i reell tid genom Skype. En frivillig förälder sätter igång Skype med en laptop på bordet för de elever som anmält att de vill delta på det sättet. Vi kommer också att testa ett upplägg där vi spelar in den första lektionen och delar via Google Education, en tjänst som Svenska Distans arbetar med även i andra sammanhang. Vi kommer att köpa in en kamera och ett stativ för detta, och ber intresserade föräldrar som kan tänka sig att filma och ladda upp lektionen, att ange om de vill åta sig denna volontäruppgift som inte kommer att utföras av läraren, eftersom hon har andra uppgifter.

Jag kommer att fortsätta att rapportera om hur vår nya skolmodell fungerar och utvecklas. Det är ett experimentellt arbete, men det som driver oss framåt är barnens energi och intresse. I år fanns det en entusiasm och nyfikenhet bland eleverna som kändes härlig!

Annonser

Betyg på gott och ont

betygIdag var det skolavslutning för barnen, och jag måste erkänna att det känns lite som om jag också har sommarlov. Jag jobbar hemifrån och kan bestämma mitt eget schema, men skolan sätter verkligen en struktur på tillvaron – på gott och ont.
Under de nästkommande 69 dagarna har vi ingen stress på morgonen, inget tjat om att göra läxor eller att gå och lägga sig i tid, lite mindre press om att gå upp på en viss tid (annat för att få sig ett morgondopp eller åka någonstans), och framförallt – det bästa av allt – slippa laga och packa lunch för barnen varje dag!!!
Jag började mitt sommarlov med ett glas vin på verandan med min man, varpå vi kikade på barnens sk. report cards eller mer populärt kallade – betyg.
När vi satt där och diskuterade resultaten – utan barn kan tilläggas, eftersom vi inte helt tror på att man ska fokusera för mycket på betyg när det gäller en 8- och en 10-åring – så började jag tänka på alla i SMUL och hur många olika betygssystem det måste finnas runt om i världen som man som svensk måste förhålla sig till. Vi är lite unika i Skandinavien i att vi fokuserar på barns sociala utveckling de första åren, medan det i resten i världen ibland verkar som man inte har en chans att komma in på ett universitet om man inte kan läsa innan 5,3 års ålder, och jag gissar på att detta påverkar hur vi ser på detta med betyg och kunskapsmätningar, speciellt i de yngre åldrarna.
I British Columbia får man betyg enligt A-C & I-modellen från och med åk 4 då barnen är 9 år. En översikt visas nedan. Innan det får barnen ett omdöme som ger information om huruvida de möter målsättningen enligt läroplanen i olika ämnen.
A-E systemet baseras på procentsatser enligt följande:
A: 86-100 %
B: 73 – 85 %
C+: 64 – 72 %
C: 60-63 %
C-: 50-59 %
I – in progress/incomplete
I förskolan till åk 3, baseras det istället på följande skala:
N – not yet meeting expectations
A – approach expectations
M – meeting expectations
E – exceeding expectations
Som ett exempel kan visar jag samtliga definierade målsättningar i språkbetyget för franska för åk 3 (mina barn går på fransk språkbadsskola).
Målsättningar i franska för en åk 3 elev i sk. French Immersion i BC:
– Listens attentively, speaks and responds expressively daily in French using proper structure.
– Reads fluently; uses a variety of strategies to comprehend and extend meaning of grade appropriate texts.
– Creates clear, logical, detailed, and organized personal writing with a variety of sentences and dialogue.
– Independently proofreads written work; edits and corrects capitalization, punctuation, paragraphing and spelling.
– Consistently receives 80 % score or more on dictée tests (dvs. rättstavning)
Är det någon mer än jag som studsar till över de språkliga kraven för en 8-åring i ett andraspråk? Herregud, vad gjorde vi i 2:an och 3:an när jag växte upp? Inte redigerade vi våra egna texter på ett främmande språk i alla fall.
Även om jag tycker att målsättningarna för franska i åk 3 verkar ambitiösa, gillar jag betygsmodellen för förskolan till åk 3. Detta eftersom det ger föräldern information om hur det går och om barnet har problem med något. Avståndet till läraren är ofta mycket större i Kanada än i Sverige – det är inte alltid man kan mejla eller ringa läraren –  så det känns värdefullt för den som intresserar sig för vad barnet klarar av väl, och vad det behöver hjälp med att utveckla mer. Däremot är jag inte alls förtjust i betygssystemet baserat på A- C samt I, eftersom barnen mest verkar bli stressade av det. Men det är en annan historia….
 
Vad har ni för betygssystem där du bor? I vilket åk börjar det? Gillar du det system som finns? Fördelar/nackdelar? Hur påverkar det barnen?