Lättläst för kompletterande svenska – Nils Holgerssons underbara resa

NH_Nypon.jpg

Bild: Omslag till Nils Holgerssons underbara resa i lättläst form på Nypon förlag.

I år undervisar jag nio underbara fem- och sexåringar på Svenska skolan i Vancouver. Klassen de går i har en färgkoden gul – vi har avskaffat årskurser i Vancouver och matchar barn mer efter språknivåer än ålder (även om vi väger in det sista också vid gruppindelningen).

Gult innebär en blandad kompott med allt från de som nästan kan läsa och skriva till de som blandar ihop många bokstäver och har svårt med svenska språkljud. Gemensamt för gruppen är en härlig energi, spring i benen och stor skaparlust. Det är också oerhört lätt att få dem att skratta!

Detta läsår arbetar gruppen med olika månadsteman. För oktober är temat Sverige och svensk geografi. Idag fick alla barnen bekanta sig med formen på Sverige och färglägga landskapet Skåne längst ner i söder. Skälet var att jag ville läsa det första kapitlet i Nils Holgerssons underbara resa (nedladdad från Adlibris som tyvärr bara accepterar svenska kreditkort).

När jag först läste texten hemma för att förbereda mig insåg jag att det var en alldeles för avancerad text. Men just Nils Holgersson är en av min egen barndoms favoriter; jag kunde således inte låta bli att testa höglösning av kapitel 1 under fikat. Man måste nog vara lite modig när man ger sig i kast med en svensk klassiker, speciellt med så små barn.

Det gick över all förväntan. Barnen satt som trollbundna i alla fall i 15-20 minuter innan springet i benen började klia och spritta. Men texten var svår! Det var många ord som barnen aldrig hade hört och ett historiskt sammanhang som jag inte helt hann att förklara. Våra elever hör också svenska för lite för att ha ett så avancerat ordförråd som krävs för att man ska förstå nyanserna. För att göra det mer tillgängligt hoppade jag över stycken som verkade vara onödigt svåra och långa, samt förenklade många ord och uttryck medan jag läste.

Barnen fick dock med sig de stora dragen, om Nils som varit elak mot djuren, om tomten som förvandlade honom till en liten pyssling och om hur djuren i sin tur inte ville hjälpa Nils när han blivit liten. De såg förskräckta ut när katten angrep honom och slog klorna i hans bröst (pedagogisk läsning har verkligen förändrats sedan 1906-1907 när boken kom ut) och skrattade när Nils var tvungen att stå i boken för att kunna läsa den. Det tog dock en hel del diskussion om han hade krympt eller växt när han gjorde detta. Efteråt kände jag mig stärkt i att de hade fått ta del av en omtyckt historia som har roat flera generationer av svenska barn.

På vägen hem funderade jag vidare och fick lite dåligt samvete; vi försöker bygga upp barnens självförtroende så att de vågar använda sin svenska, och för svår undervisning motverkar det syftet. På vägen hem funderade jag på om jag skulle våga mig på att skriva om texten till nästa kapitel och helt enkelt förenkla den ännu mer. Men så vet jag hur det ofta är med mina idéer – de har ofta blivit påkomna av någon annan, bra mycket tidigare än jag kom på dem.

Mycket riktigt – Nils Holgerssons underbara resa finns på Nypon Förlag som lättläst version. Den har till och pedagogiskt arbetsmaterial för elever och lärare.

Adlibris rekommenderar den klassiska versionen för 3-6 åriga barn i Sverige medan Nypon Förlag rekommenderar sin bok med tillhörande arbetsövningar från 15 år. Wow, tänkte jag efter att ha läst den klassiska texten, vad barn kan mycket i Sverige! Det är verkligen helt annorlunda att kommunicera och undervisa barn som växer upp utomlands.

Jag har beställt boken från Nypon Förlag och hoppas att i alla fall få läsa den för min 10-åring hemma. Nästa vecka ger jag mig på kapitel 2 i skolan men kanske med ännu fler hemmagjorda förenklingar.

För er som planerar undervisning långt i förväg vill jag tipsa gärna om Nypon Förlag; en potentiell litterär guldgruva för den som undervisar barn i kompletterande svenska.

 

Annonser

Bär du på en idealiserad bild av dina barns svenska?

CIMG0700Förväntningar. Vi har dem nästan alltid oavsett om de är medvetna eller omedvetna. Ytterst sällan närmar vi oss något förutsättningslöst. Ibland hjälper de oss men många gånger håller de oss också tillbaka. Speciellt när dina förväntningar är höga och bygger på en idealiserad och skönmålad bild som inte är möjlig att genomföra. Speciellt tydligt kanske detta blir när det gäller våra barns svenska.

Idag vill jag diskutera våra förväntningar på våra barns flerspråkighet. Och vad jag menar med vi  – som alltid i denna blogg – är utlandssvenska föräldrar som bor i ett annat land än Sverige. Oftast tillsammans med familjemedlemmar som inte alltid förstår svenska eller ens är intresserade av det som språk. 

Innan ditt första barn föddes hade du kanske inte tänkt på detta med ditt modersmål? Hur viktig svenskan plötsligt skulle kännas med ett barn som vilade och växte under ditt eller din partners hjärta?

Framtiden ser ofta så ljus och enkel ut när man väntar barn. Innan sömnlösa nätter, mötet med ditt barns personlighet och ibland, din nya partner. Det är få händelser i livet som förändrar oss som människor mer än födseln av ens barn. Relationer som har känts trygga och kärleksfulla kan plötsligt te sig totalt transformerade med ett litet barn som ny familjemedlem.

Jag hade själv en solklar uppfattning om hur saker och ting skulle bli när jag väl fått barn. En stor hög av värdelösa teorier som jag fick ge upp redan på vägen hem från sjukhuset. Jag, som aldrig skulle samsova och alltid ha stenkoll på rutiner. Redan efter ett par timmar som mamma insåg jag att jag inte klarade av att lägga ner min nyfödde son. Han sov alltid med mig eller på mig… eller på min man. Vi samsov tills han var 4-5 år när han plötsligt insåg att han hellre ville sova själv. Dessutom visade det sig att jag var usel på rutiner, speciellt när jag aldrig sov mer än några timmar per natt. Föräldraskap lärde mig att jag inte kunde förutsäga någonting längre.

På samma sätt hade jag förväntningar och en tydlig bild av hur min son skulle lära sig svenska. Jag skulle bara tala svenska, och han skulle bara svara på svenska. Svenskan skulle vara helt självklar, naturlig och otvungen mellan oss. Den skulle flöda och alltid vara vårt givna sätt att kommunicera. Den skulle inte heller fungera som en barriär mellan oss och min man – detta mest eftersom jag inte ens hade tänkt på hur svenskan mellan mig och min son skulle påverka min man när han var med.

Senare skulle jag inse att det inte alltid fungerar på ett otvunget sätt med svenskan i en familj där inte alla talar eller förstår svenska. Eller med barn som har en egen vilja. Eller med en man som halva tiden ser ut som ett levande frågetecken. Med min envisa natur beredde jag plats för svenskan som språk. Ibland genom att knuffa vårt andra  språk ur vägen. Många gånger på ett sätt som kändes totalt onaturligt.

Du kanske läser det här och inte alls känner igen dig. Antingen för att du aktivt har valt bort svenskan pga. olika skäl som ofta har med familjedynamiken att göra. Eller kanske är du en av de få utlandssvenska föräldrar där svenskan med barnet bara faktiskt kändes helt naturlig och otvungen? Om det sista är sant, gissar jag på att det handlar om din inställning till ditt barns förmåga att tala och förstå svenska. Att du har haft en mer avslappnad inställning som inte har byggt på den idealbild av flerspråkighet som många av oss sliter med.

Jag tror att många av oss svenska föräldrar lider lite av vad vi föreställde oss innan eller tidigt i vårt föräldraskap. Att den där inledande föreställningen om hur det skulle bli med språken fortfarande kan ligga där och skava lite. För ofta blir det på ett lite annorlunda sätt när det gäller svenskan än vad du kanske hade trott från början. Kanske ditt barn talar och förstår utan några problem som helst? Kanske hen kämpar emot svenskan med näbbar och klor. Eller kanske som för en majoritet av oss – någonstans mittemellan beroende på dag, humör eller ålder. För oss och barnet.

Jag tror att många av oss skulle nå längre med svenskan med en mer positiv familjedynamik som resultat, om vi släppte den där inbillade bilden som vi skapade innan vi visste bättre. Livet är ofta mer komplext än vad du anar innan föräldraskap, denna viktiga livsuppgift med oanad utkomst. Det är sant att vi väljer svenska som språk för våra barn och skapar förutsättningarna, men också att många fler faktorer runt oss påverkar hur väl vi lyckas med svenskan.

Fundera lite på vad du hade för inställning till dina barns svenska innan du fick barn och jämför med hur utfallet har blivit. Är du nöjd kan sluta läsa och ge dig själv en klapp på axeln. Om du inte är nöjd, fundera på om dina förväntningar kan ha varit en smula idealiserade och inte helt genomförbara i verkligheten. Ställ dig frågan om din uppfattning hjälper ditt barn nu?

Våra barn är perfekta som de är, med eller utan kunskaper i svenska. Om ditt barn inte har lärt sig nu, kan hen lära sig senare i livet. Om det är viktigt. Om ditt barn talar svenska, men inte så väl som du hade hoppats, har hen ändå en fantastisk grund att stå på. En grund som du har skapat även om ytan inte blev så jämn som du hade hoppats.

Öva på att släppa tanken. Framkalla den inombords, den där drömbilden av hur du hade velat att det skulle vara egentligen. Av ditt lilla barn som bara skulle älska att leka på svenska eller om din tonåringen som naturligtvis alltid skulle föredra att läsa böcker på ditt språk. Lek med tanken på att det är just så bra som du behöver vara, även om detta inte stämmer. Och att om något behövs förändras i framtiden så kan de ske på ditt barns eller ditt intiativ. Men utan skuld, eftersom denna sällan leder till något positivt.

Barn är smarta och gör det de behöver. Och du mår bättre av att inte straffa dig själv med negativa tankar om hur mycket – eller lite – svenska du har talat och läst för dem under deras barndom. Om ditt barn säger nej till svenskan, så säger hen inte nej till dig. Även om det kan kännas så.

Det viktigaste är att bejaka livet och varandra som människor. Att kommunicera är primärt men val av språk är sekundärt. Språk existerar när de behövs. Om inte svenskan finns nu, så kanske i framtiden? Om inte, så kanske det är OK också eller hur? För det värsta som kan ske är ju egentligen bara att ditt barn inte kan kommunicera med dig på svenska, utan istället på ett annat språk. Och hur provokativt det än kan verka att en flerspråkighets- och svenskfantast som jag skriver det, så finns det faktiskt värre saker här i livet än att ditt barns svenska inte blev lika bra som du hade tänkt dig. Eller hur?

Att diskutera: 

  • Tycker du att du har haft en idealiserad bild av hur svenskan och andra språk skulle användas av ditt/dina barn?
  • Har dina förväntningar visat sig stämma med verkligheten? Om inte, stör detta eller är du OK med situationen som den är nu?
  • Hur tror du förväntningar på svenskan påverkar ditt/dina barn? Stimulerar de ditt/dina barn at t använda sin svenska, eller hämmar det eftersom hen upplever det som ett tvång?
  • Är mitt resonemang i texten helt fel? Om du inte har höga förväntningar på ditt barn, lever hen inte upp till dem, speciellt med svenskan?
  • Stjälper man sina barns möjligheter att lära sig en fungerande svenska genom att sänka ribban?

 

 

Språkstudier i hemmets lugna vrå

Läs&Skriv+istugan

Foto: I hemmets lugna vrå. Barn från Svenska skolan i Vancouver bedriver hemstudier tillsammans i en minigrupp en söndag förmiddag.

Våren 2015 inleddes arbetet med en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver med arbetsnamnet Läs&Skriv+. Underliggande orsak var svårigheter med att ordna en fungerande undervisning för samtliga elever på skolan. Stor kunskapsspridning och frekventa lärarbyten med en hög andel outbildade lärare skapade problem som behövdes lösas. Ett pilotprojekt i samarbete med företaget Svenska Distans med namnet Läs&Skriv+, testades därför under läsåret 2015-2016.

Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa undervisning som på sikt fördjupar och utvecklar barnets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett fördjupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språkbad under skolans timmar. Undervisningen följde fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten låg mer på läsförståelse och skrivande, än på svenska traditioner, geografi och historia.

Samarbetet med Svenska Distans har beskrivits i detalj i Magasinet SMUL nr 4 2015, sidan 44-46.

Styrkan med samarbetet visade sig vara möjligheten att kombinera ihop grupper som fungerade trots olika ålder samt nivå i läsförståelse och skrivande. Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan därför att införa Läs&Skriv+ som enda undervisningsmodell från och med åk 2. Detta kommer att beröra ca 30-40 elever, där de ges möjlighet att studera delar av eller hela programmet hemma. Även tio platser erbjuds till elever som bor på annan ort, t.ex. Vancouver Island, där det är omöjligt att pendla in till skolan varje vecka.

En individuell kartläggning av barnets svenska, samt uppföljning görs av lärarna på Svenska Distans under vårterminen 2016. Detta för att lägga undervisningen av varje enskilt barn på rätt nivå. Svenska Distans kommer också att följa upp med varje enskild elev för att se att hen har fullföljt den individuella kursplanen samt de gemensamma lektioner som ges.

Du kan läsa mer om detta på Svenska skolan i Vancouvers hemsida.

Ni med bebisar i magen – prat svenska!

CIMG0789

Vad säger du, mamma?

Du som har en bebis hemma eller i magen – visst pratar du svenska med hen?  Speciellt du som bor utomlands.

Ju tidigare man börjar med svenska desto bättre. Det finns studier som visar att barn som får höra många ord redan det första året får ett rikare ordförråd senare i livet.

Tänk inte att det inte är någon idé att tala med en bebis eftersom barnet ändå inte förstår. Hen lär sig språket genom att du pratar med hen. Så prata svenska även om det känns tidigt!

Det spelar ingen roll om vad du pratar, men forskning visar att en ljus hög röst på slutet får bebisar att lyssna mer. Så bebisspråk har en viss funktion.

Så prat svenska (sagt på Hagforsdialekt)!

 

 

Kompletterande svenska: Studier i skolan kombinerat och hemmet fungerar bäst

På söndagar bedriver barnen hemstudier i svenska med hjälp av material från undervisningsföretaget Svenska Distans. Idag skrev min tioåring Thor en uppsats med titeln ”Källaren”. Han verkar ha en stark förkärlek för en morbid och skrämmande handling. Den skrevs under mycket fniss och skrattande, och ska nog inte alls ses som seriös.

_________________
Källaren
Det var en gång ett hus som ingen levde i. I huset fanns det en dörr som det stod ”Private” på. Det fanns massor av sagor om att det spökade i huset.

En gång var det ett barn som var 11 år gammal. Han hittade en nickel som var till dören som stod Private på. Han öpnade den och gick ner för trapporna. På botten av trapporna var det ett jättestarkt ljus.

När han kom till botten såg han en docka som höll en kniv. Dockan sa ”Vill du leka med mej, eller vill du att jag ska mörda dej?”. Pojken blev så rädd att han sket på sej. Sen mördade dockan pojken. Efter hans död gick hans kropp upp i intet.

Efter det utrotades alla i värden. En efter en gick världens befolkning ner i källaren och bler mördad och gick upp i rök. Det fanns inga människor kvar på jorden. Men dockan var kvar och väntade på nästa varelse att komma ner till källaren………
___________________

Som alltid tycker jag att det är intressant att vara med och diskutera förloppet och se vad det är som Thor kör fast med när han ger sig på fakta- eller kreativa texter på svenska. Han fastnar ofta i engelskan och direktöversätter med roliga men svårförstådda resultat. Hans begränsningar i vokabulär gör honom rejält frustrerade. En del småsaker som bokstäver som fattas, andra stavfel (t.ex. gätte stark skrivs jättestarkt) eller ordföljd hjälper jag honom att rätta medan han skriver. Men fantasin flödar även om det är åt det makabra hållet. Idag fick han också öva på de praktiska detaljerna i ett händelseförlopp. Hans första version av historien innehöll ingen detalj om var liken tog vägen efter att dockan hade dödat dem, och jag fick påpeka att världens befolkning inte fick plats en simpel källare. Smiley winkJag vill dock inte gå in och rätta för mycket eftersom skrivlust är ngt man måste vara rädd om.

Jag blir gradvis en allt större supporter av studier i kompletterande svenska som bedrivs som en kombination av distansstudier hemma och i skolan. I Kanada har många barn fullspäckade scheman med läxor och aktiviteter. Att åka till Svenska skolan en gång i veckan är otroligt värdefullt för gruppövningar och samtal om undervisningen samt sett ur ett socialt perspektiv, MEN, det är samtidigt så krävande tidsmässigt att de flesta elever till slut väljer bort det eller slår bakut.

Jag skulle önska att fler föräldrar skulle våga prova på att delta i undervisning av svenska som handledare för att se vad det innebär. Det är självklart att det inte passar alla barn, men för mig har det varit otroligt givande, eftersom jag som mamma fått en helt annan förståelse av vad mina barn inte kan och behöver öva på. Eftersom vi som föräldrar är med barnet en huvuddel av tiden kan hemundervisning göra att man påverkar barnets svenska direkt genom diskussioner om uttryck och ord som smygs in under vardagslivet. Det behöver inte vara negativt för dynamiken, eller innebär ännu ett moment av tjat, även om motivation för studier för de flesta barn nog går i vågor.

När man väl etablerat en rutin för hemstudier eller deltagande av undervisning i en Svensk skola ser barnet det mer som en del av veckan. Med det material som Svenska Distans erbjuder blir språket lite av en lugn pysselstund – speciellt hemma (jag upplever att det är lättare att iaf få Wilde att arbeta koncentrerat när han är hemma). Även om övningarna är rena språkövningar gör blandningen av övningsböcker (som är roligt utformade) och datorövningar undervisningen stimulerande. För Wilde, som bara är 8 år och oftast ngt av en skolvägrare, innebar hemundervisningen idag en lugn stund där han arbetade självständigt med frågor då och då när han inte visste vad han skulle göra eller förstod helt. När vi började med Svenska Distans i höstas gjorde han mycket mer motstånd och protesterade mer under tiden vi arbetade. Nu har han istället accepterat att detta är en obligatorisk del av söndagar. Idag verkade han till och med trivas med uppgiften.

I vår rutin ingår att barnen arbetar ihop extra speltid och veckopeng efter avslutad undervisning, vilket naturligtvis höjer motivationen. Vi har skippat att göra Svenska Distans i Svenska skolan tillsammans med de andra som deltar till skidskolan i Whistler är över. Nu ser vi fram emot att börja igen i april, eftersom det är roligt både för mig och barnen att träffa de andra svenska föräldrarna och för att undervisningen får mer djup av diskussioner om innehållet. Rent kvalitetsmässigt har undervisningen fungerat väl hemma. Det som jag saknar är djupare textanalyser och diskussion för att främja en djupare förståelse och stimulerande av mer abstrakt tänkande, men med vårt utökade samarbete med Svenska Distans inför nästa år i skolan är detta ngt som kommer mer då.

Ja, bara lite tankar samlade om detta med att lära sig svenska som barn utomlands. Som ni ser av Thors text har hans svenska många brister, men med det etablerade samarbetet mellan Svenska skolan i Vancouver och Svenska Distans känner jag mer och mer hopp om att båda barnen kommer att kunna arbeta sig fram till en svenska som fungerar väl i både tal och skrift, även om den aldrig kommer att vara helt på samma nivå som om vi hade bott i Sverige.