Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

Betyg på gott och ont

betygIdag var det skolavslutning för barnen, och jag måste erkänna att det känns lite som om jag också har sommarlov. Jag jobbar hemifrån och kan bestämma mitt eget schema, men skolan sätter verkligen en struktur på tillvaron – på gott och ont.
Under de nästkommande 69 dagarna har vi ingen stress på morgonen, inget tjat om att göra läxor eller att gå och lägga sig i tid, lite mindre press om att gå upp på en viss tid (annat för att få sig ett morgondopp eller åka någonstans), och framförallt – det bästa av allt – slippa laga och packa lunch för barnen varje dag!!!
Jag började mitt sommarlov med ett glas vin på verandan med min man, varpå vi kikade på barnens sk. report cards eller mer populärt kallade – betyg.
När vi satt där och diskuterade resultaten – utan barn kan tilläggas, eftersom vi inte helt tror på att man ska fokusera för mycket på betyg när det gäller en 8- och en 10-åring – så började jag tänka på alla i SMUL och hur många olika betygssystem det måste finnas runt om i världen som man som svensk måste förhålla sig till. Vi är lite unika i Skandinavien i att vi fokuserar på barns sociala utveckling de första åren, medan det i resten i världen ibland verkar som man inte har en chans att komma in på ett universitet om man inte kan läsa innan 5,3 års ålder, och jag gissar på att detta påverkar hur vi ser på detta med betyg och kunskapsmätningar, speciellt i de yngre åldrarna.
I British Columbia får man betyg enligt A-C & I-modellen från och med åk 4 då barnen är 9 år. En översikt visas nedan. Innan det får barnen ett omdöme som ger information om huruvida de möter målsättningen enligt läroplanen i olika ämnen.
A-E systemet baseras på procentsatser enligt följande:
A: 86-100 %
B: 73 – 85 %
C+: 64 – 72 %
C: 60-63 %
C-: 50-59 %
I – in progress/incomplete
I förskolan till åk 3, baseras det istället på följande skala:
N – not yet meeting expectations
A – approach expectations
M – meeting expectations
E – exceeding expectations
Som ett exempel kan visar jag samtliga definierade målsättningar i språkbetyget för franska för åk 3 (mina barn går på fransk språkbadsskola).
Målsättningar i franska för en åk 3 elev i sk. French Immersion i BC:
– Listens attentively, speaks and responds expressively daily in French using proper structure.
– Reads fluently; uses a variety of strategies to comprehend and extend meaning of grade appropriate texts.
– Creates clear, logical, detailed, and organized personal writing with a variety of sentences and dialogue.
– Independently proofreads written work; edits and corrects capitalization, punctuation, paragraphing and spelling.
– Consistently receives 80 % score or more on dictée tests (dvs. rättstavning)
Är det någon mer än jag som studsar till över de språkliga kraven för en 8-åring i ett andraspråk? Herregud, vad gjorde vi i 2:an och 3:an när jag växte upp? Inte redigerade vi våra egna texter på ett främmande språk i alla fall.
Även om jag tycker att målsättningarna för franska i åk 3 verkar ambitiösa, gillar jag betygsmodellen för förskolan till åk 3. Detta eftersom det ger föräldern information om hur det går och om barnet har problem med något. Avståndet till läraren är ofta mycket större i Kanada än i Sverige – det är inte alltid man kan mejla eller ringa läraren –  så det känns värdefullt för den som intresserar sig för vad barnet klarar av väl, och vad det behöver hjälp med att utveckla mer. Däremot är jag inte alls förtjust i betygssystemet baserat på A- C samt I, eftersom barnen mest verkar bli stressade av det. Men det är en annan historia….
 
Vad har ni för betygssystem där du bor? I vilket åk börjar det? Gillar du det system som finns? Fördelar/nackdelar? Hur påverkar det barnen?