Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

I startgropen: SMUL-akademins första kurs

3-09_nr6Häromdagen satt jag på ett plan mellan Köpenhamn och London och försökte minnas: vad var det egentligen som ledde till lanseringen av SMUL-akademin? Pinsamt nog minns jag inte helt; jag är oerhört duktig på att leva både i nuet och framtiden, men minns knappt vad jag åt till middag igår.

Någon slags strategi för SMUL som omfattade en egen skola via nätet fanns nog inte alls med min i planering från början. Istället var det nog en vag tanke som formades någon gång under 2015-2016. Från början var tanken suddig, men efter alla diskussioner i sociala medier under det senaste året blev den allt tydligare, och ledde alltså till en lansering av nätskolan under sommaren 2016.

Kristallklar är dock den framtida bilden av SMUL-akademin inte alls. Inte än. Kanske blir den det aldrig? Diskussioner om de tjänster som utlandssvenskar behöver går höga men begränsas ofta av det viktigaste kapitalet – tillgång på frivilliga som kan arbeta med en skolförening för att hålla nere kostnaderna. verktygen förändras också i allt snabbare takt. Det som var viktigt i svenskundervisning för några år sedan, ser annorlunda ut idag. Flexibilitet verkar vara ett ledord som vill ha ett stort fokus på.

Om SMUL-akademin kommer att växa och utvecklas behöver vi folk som hjälper till. Just nu finns ett härligt gäng som hjälper till med allt annat i SMUL: Magasinet SMUL, bloggen, administrationen av vår FB-grupp, bokklubben etc. SMUL-akademin drivs av våra partners – Göran Holm och Christian Benjaminsson på Svenska Distans, Anna-Lena Olsson på Global Svenska samt undertecknad, men kommer att behöva ett nytt gäng, gärna med vana av att arbeta med utbildning. I alla fall gissar jag det just nu. Just nu funderar jag på om den första personen som behövs kan vara en administratör.  I så fall en frilansande administratör som vill vara med och arbeta upp sin egen tjänst.

Att drömma och tänka är i alla fall ett första steg och kostar ingenting.

I januari börjar terminen för de första eleverna på SMUL-akademin. I skrivande stund består de av 112 elever från världens alla hörn. Materialet består av serien Jag läser, som skapats av Martin Widmark. Intresset har varit överväldigande. Internt var målsättningen en klass på 30 elever, men under julledigheten hittade många, många fler till vår skola genom SMUL:s Facebook-grupp. Fantastiskt, men också respektgivande. Jag hoppas att förväntningarna bland både elever och föräldrar som handleder kan infrias.

Handledningen under kursen kommer att vara minimal, eftersom priset för kursen bara består av materialkostnad. Göran Holm och Christian Benjaminsson stödjer SMUL-akademin med sina professionella tjänster, och i startfasen gör de detta helt gratis. Syftet är att ge vårt nystartade samarbetsprojekt en skjuts in i framtiden och ut i världen. Deras tidsinvestering kommer förhoppningsvis att ge avkastning i form av göra deras utbildningsföretag Svenska Distans mer känt bland utlandssvenskar. Jag kommer fortsätta göra mitt för att detta ska ske.

Nu drar vi snart igång. Till dess har vi lite planering och diskussioner om format att avverka. Wish us luck!

Om monopol i svenskundervisningen utomlands

Monopol är ett ord som får mig som liberalt lagd egenföretagare att dra öronen åt mig. Faktiskt är det enda monopol som jag gillar det med Hötorget på. Eftersom jag idag blev anklagad för att censurera inlägg i SMUL för att främja egna tjänster som ska få SMUL att tjäna egna pengar genom ett etablerat monopol, så vill jag dela några personliga ståndpunkter.

  1. Monopol är ett skit. Det gagnar ingen, inte heller inom svenskundervisningen utomlands.  Av den anledningen tycker jag inte ens om den sk. upphandlingen av distansutbildningar från Skolverkets sida, där nu Sofia Distans sköter högstadiesvenskan och Hermods gymnasiekurserna. Det är sant att dessa skolor också har andra ämnen som de erbjuder undervisning i, vilket kanske alla aktörer inom denna utbildningsnisch inte kan erbjuda, men för svenskundervisningen utomlands är avsaknaden av konkurrens ett problem. Konkurrens sätter press på företag och organisationer att förbättra sin verksamhet och anpassa den efter behov som finns, något som jag inte helt tror händer med dessa företag nu. Det behövs alternativ till de officiellt godkända utbildningarna som båda just nu befinner sig på svensk mark, med en begränsad förståelse av våra utlandssvenska barns kunskaper och behov. SMUL kommer inom de närmsta veckorna att lansera en tjänst som syftar till att lyfta fram andra aktörer och kanske till och med en ordna en kurs eller två för målgrupper som just nu bara har ett begränsat antal tjänster. Som t.ex. för föräldrar hemma med begränsad ekonomi som vill hemskola sina barn i svenska men som inte har råd med en dyr distansutbildning.
  2. Censur är också ett skit. Ändå förbehåller jag mig rätten som administratör av SMUL att censurera till viss grad. Det är sällan vi som administratörer plockar bort inlägg, men när det handlar om inlägg som klart och tydligt bryter mot reglerna plockar vi bort dem. Reglerna är skapade för att skapa trivsel i gruppen och på sikt få SMUL att ses som ett forum med tillförlitlig information. Om du är osäker på vad detta innebär, kontakta oss innan du eventuellt lägger upp en vara eller en kurs så kan vi diskutera. Lägg inte upp erbjudanden med bristfällig information. Vi vill se att det finns anställda lärare, kursplaner som motsvarar officiella kunskapsnivåer enligt etablerade system (gärna europeiska CEFR) och färdiga priser. Och snälla, försök inte att använda SMUL som ett sätt att bygga din affärsverksamhet. I alla fall inte innan du har pratat med oss om ett officiellt partnerskap och fått ett godkännande efter att vi har fått se att din verksamhet är seriös och pålitlig. Vi vårdar ett förtroende från våra följare som vi värnar ömt om.
  3. Pengar. Det finns mycket pengar i detta med svenskundervisning utomlands, speciellt när man ser det stora intresse som finns i SMUL. Det är absolut inte fel att tjäna pengar, men det är viktigt med att vara ärlig om eventuella intressekonflikter och att ange att man faktiskt tjänar på vissa tjänster. På sikt kommer det att behövas en oberoende organisation som kan granska de många distanskurser som är på G och ge dem en slags kvalitetsstämpel, i alla fall om de håller måttet genom att ge svenskundervisning enligt officiellt godkända nivåer och ha skäliga priser. Vi i SMUL tror starkt på SMUL som den organisationen. Speciellt eftersom SUF inte helt verkar vara intresserade eller ha resurserna att ta tag i detta med distansundervisning. Och Skolverket har av naturliga skäl bättre saker för sig, med alla nyanlända i Sverige som behöver lära sig svenska. Men vi är inte färdiga att presentera vår plan än. Den kommer dock inom en snar framtid.

Så. Nu har jag sagt mitt; mitt försvarstal är över. Men det är intressant att bli anklagad för att vara en censurerande pengasugen monopolist när man i själva verket har plöjt in egna medel i ett projekt som har gått med förlust från starten. Personligt ser jag kostnaden som helt acceptabel. Vissa människor är med i en golfklubb, åker på yogaresor eller seglar. Jag driver SMUL. Same, same but different. Dessa hobbyer kostar pengar, men ger en slags inre tillfredsställelse. Jag skulle dock gärna se att SMUL gick plus minus noll och att jag slapp oroa mig för att en webbsida skulle bli hackad eftersom vi använder billigast möjliga tjänster. Som den optimist och värmlänning jag är så tror jag dock detta ordnar till sig på sikt med SMUL som en ny ideell förening för utlandssvenskar. Alltså inte som ett SMUL-baserat utbildningsmonopol – tanken är totalt befängd och inte förenlig med det varumärke som vi har byggt upp runt SMUL de senaste fem åren.

Trevlig helg!

Diagnostiskt test i svenska – wow, första gången kanske?

Svedist2

Foto: Koncentrerade barn som gör diagnostiskt test.

Nu är det lite mer än en vecka sedan som Göran Holm från företaget Svenska Distans var på besök på Svenska skolan i Vancouver. Han hann med att kartlägga 40 elevers svenska under två mycket intensiva dagar. Kartläggningen bestod av en lektion med gemensamma diskussioner, ett diagnostiskt test samt en intervju med Göran där han lät eleverna läsa en text och förklara innehållet, för att testa läsförståelsen.

Innan det kunskapsmätande testet, förklarade både Göran och jag flera gånger att det inte spelade någon roll hur mycket man kunde fylla i och att man inte kunde göra fel, utan att provsvaren ska ligga till grund för de läromedel som eleverna får i höst, och där varje elev alltså får en helt individualiserad studieplan.

Det var en speciell upplevelse att vara med de elever som gjorde det skriftliga testet medan Göran intervjuade. Eleverna var tysta och seriösa och ställde frågor när de inte förstod vad de skulle göra. Några av barnen, speciellt de yngre som inte läser och skriver mycket än, tyckte att det var jobbigt trots våra förklaringar; det var ett prov på 14 sidor med ökande svårighetsgrad så de behövde bara fylla i de första sidorna som var lite enklare. För många elever var det första gången de ens hade blivit ombedda att svara på något som ska ge återkoppling om vad de hittills har lärt sig på skolan. Efteråt kom många fram och ställde frågor om materialet som kommer i höst, och attityden verkade positiv hos de flesta.

Svedist1

Foto: Lektion på gång!

Några av frågorna var tagna från svenska centralprov, och jag märkte att det fanns några gemensamma problem för flera elever som inte alltid verkade bero av ålder eller antal år på skolan. Svårigheter att förstå instruktioner, stavning (bland annat j-, sj-, tj- och ng-ljud testades, samt skillnad på o/å, e/ä) samt att skriva en sammanhängande text på svenska. Det var naturligtvis  stora individuella skillnader, inte speciellt i motivation att svara på hela provet. De äldsta i åk 5-7 var dock ambitiösa och satt i över 60 minuter för att ge sina svar.

Upplevelsen stärkte min uppfattning om att man både måste kommunicera målsättningar och sedan följa upp kunskaperna hos elever.  Någonting som är fullständigt självklart i den ordinarie skolan, men som av någon anledning inte alltid görs i kompletterande svenska. Även om inte undervisningen är betygsgrundande, så finns det andra skäl att göra detta, som t.ex. att bara se hur barnet har tillgodogjort sig undervisningen.

Svedist3

Foto: Rektor Linda Stenström, undertecknad och Göran Holm, bra möra efter många kartläggningar.

Det finns de som redan arbetar på detta sätt ute i världen på skolor för kompletterande svenska, speciellt de som faktiskt har en lärarutbildning. Men det verkar vara lite godtyckligt hur läroplanen följs och tolkas och beroende på lärarens inställning och intressen. För oss i Vancouver, som har haft brist på utbildade lärare, har tester sällan (om någonsin?) utförts. Målsättningarna har också varit höjda i dunkel för både elever och föräldrar, och verkar mest ha berott av den lärobok man valt. Eftersom vissa lärare också har föredragit en enskild nivå på läroboken i en klass med stora skillnader i förkunskaper – tja, då fungerar det ju naturligtvis inte helt för den elev som kan minst eller mest.

Nu ser vi fram emot nästa besök av Svenska Distans. Det blir Christian Benjaminsson som kommer tillbaka i höst med ett lass med skolväskor, läroböcker, gemensamma lektioner samt individuella studieplaner.

Nästa blogginlägg kommer att handla om den utvärdering av vårt samarbete med Svenska Distans som skolform. Detta utfördes med 11 elever som pilotprojekt under 2015-2016 och innebär en del intressanta reflektioner och åsikter hos föräldrarna.

Om du vill få nya inlägg direkt i din inbox kan du göra det överst till höger!

Svenska Distans på Svenska skolan i Vancouver

skolvaskorVårterminen går mot sitt slut, och med det har vi börjat tänka på och förbereda för nästa skolår. Anmälningsprocessen till vårt samarbete med Svenska Distans på skolan är nu avslutad. Hittills ska 30 barn i åldrarna 7-13 år delta som elever i samarbetet som fortsätter nästa skolår.

Beslutet togs i januari att skolan skulle satsa på samarbetet som kallas Läs&Skriv+, vilket jag har skrivit om tidigare.  Några familjer försvann eftersom torsdagen försvann som skoldag, men på det stora hela har den nya modellen mottagits positivt. Lite motstånd fanns – alla var inte positiva, speciellt inte de som bara kunde torsdagen – men detta är nog obligatoriskt vid en större omorganisation. Och möjligheten att följa undervisningen hemifrån finns som alternativ.

Nu väntar vi på besök av Christian och Göran från Svenska Distans som kommer att komma hit och göra en kartläggning av de nya elevernas svenska och följa upp de som har deltagit i år. Barnen som träffade Christian då längtar redan – han har en speciell och dynamisk undervisningsstil som passade våra elever. Han är läraren som har glimten i ögat, skojar med barnen och ser få problem, inte ens med de barn som har det svårt med svenskan. Hans första besök var inspirerande, och de barnen som fick sina skolväskor fyllda med läroböcker av honom i september 2015 ser fram emot att visa allt de gjort sedan de sågs sist.

Det är helt otroligt. Två svensklärare som flyger hela vägen till Stilla Havet från Moskva för att lära våra barn svenska. På barnens nivå och med deras intressen i beaktning, trots att  både kunskaper och hobbies varierar mellan barnen. Visst betalar vi för Svenska Distans undervisningspaket, men ändå. Att distansutbildning av hög kvalitet skulle vara en möjlighet för våra elever var helt omöjligt att förstå bara för några år sedan.

Världen förändras ständigt. En klyscha, men en verklighet för oss på Svenska skolan i Vancouver, som försöker förändras med den.

#mammasprak #svenska #kompletterandesvenska #svenskaskolan #vancouver #svenskadistans #svenskaärkul #svenskaärlätt