Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

I startgropen: SMUL-akademins första kurs

3-09_nr6Häromdagen satt jag på ett plan mellan Köpenhamn och London och försökte minnas: vad var det egentligen som ledde till lanseringen av SMUL-akademin? Pinsamt nog minns jag inte helt; jag är oerhört duktig på att leva både i nuet och framtiden, men minns knappt vad jag åt till middag igår.

Någon slags strategi för SMUL som omfattade en egen skola via nätet fanns nog inte alls med min i planering från början. Istället var det nog en vag tanke som formades någon gång under 2015-2016. Från början var tanken suddig, men efter alla diskussioner i sociala medier under det senaste året blev den allt tydligare, och ledde alltså till en lansering av nätskolan under sommaren 2016.

Kristallklar är dock den framtida bilden av SMUL-akademin inte alls. Inte än. Kanske blir den det aldrig? Diskussioner om de tjänster som utlandssvenskar behöver går höga men begränsas ofta av det viktigaste kapitalet – tillgång på frivilliga som kan arbeta med en skolförening för att hålla nere kostnaderna. verktygen förändras också i allt snabbare takt. Det som var viktigt i svenskundervisning för några år sedan, ser annorlunda ut idag. Flexibilitet verkar vara ett ledord som vill ha ett stort fokus på.

Om SMUL-akademin kommer att växa och utvecklas behöver vi folk som hjälper till. Just nu finns ett härligt gäng som hjälper till med allt annat i SMUL: Magasinet SMUL, bloggen, administrationen av vår FB-grupp, bokklubben etc. SMUL-akademin drivs av våra partners – Göran Holm och Christian Benjaminsson på Svenska Distans, Anna-Lena Olsson på Global Svenska samt undertecknad, men kommer att behöva ett nytt gäng, gärna med vana av att arbeta med utbildning. I alla fall gissar jag det just nu. Just nu funderar jag på om den första personen som behövs kan vara en administratör.  I så fall en frilansande administratör som vill vara med och arbeta upp sin egen tjänst.

Att drömma och tänka är i alla fall ett första steg och kostar ingenting.

I januari börjar terminen för de första eleverna på SMUL-akademin. I skrivande stund består de av 112 elever från världens alla hörn. Materialet består av serien Jag läser, som skapats av Martin Widmark. Intresset har varit överväldigande. Internt var målsättningen en klass på 30 elever, men under julledigheten hittade många, många fler till vår skola genom SMUL:s Facebook-grupp. Fantastiskt, men också respektgivande. Jag hoppas att förväntningarna bland både elever och föräldrar som handleder kan infrias.

Handledningen under kursen kommer att vara minimal, eftersom priset för kursen bara består av materialkostnad. Göran Holm och Christian Benjaminsson stödjer SMUL-akademin med sina professionella tjänster, och i startfasen gör de detta helt gratis. Syftet är att ge vårt nystartade samarbetsprojekt en skjuts in i framtiden och ut i världen. Deras tidsinvestering kommer förhoppningsvis att ge avkastning i form av göra deras utbildningsföretag Svenska Distans mer känt bland utlandssvenskar. Jag kommer fortsätta göra mitt för att detta ska ske.

Nu drar vi snart igång. Till dess har vi lite planering och diskussioner om format att avverka. Wish us luck!

Diagnostiskt test i svenska – wow, första gången kanske?

Svedist2

Foto: Koncentrerade barn som gör diagnostiskt test.

Nu är det lite mer än en vecka sedan som Göran Holm från företaget Svenska Distans var på besök på Svenska skolan i Vancouver. Han hann med att kartlägga 40 elevers svenska under två mycket intensiva dagar. Kartläggningen bestod av en lektion med gemensamma diskussioner, ett diagnostiskt test samt en intervju med Göran där han lät eleverna läsa en text och förklara innehållet, för att testa läsförståelsen.

Innan det kunskapsmätande testet, förklarade både Göran och jag flera gånger att det inte spelade någon roll hur mycket man kunde fylla i och att man inte kunde göra fel, utan att provsvaren ska ligga till grund för de läromedel som eleverna får i höst, och där varje elev alltså får en helt individualiserad studieplan.

Det var en speciell upplevelse att vara med de elever som gjorde det skriftliga testet medan Göran intervjuade. Eleverna var tysta och seriösa och ställde frågor när de inte förstod vad de skulle göra. Några av barnen, speciellt de yngre som inte läser och skriver mycket än, tyckte att det var jobbigt trots våra förklaringar; det var ett prov på 14 sidor med ökande svårighetsgrad så de behövde bara fylla i de första sidorna som var lite enklare. För många elever var det första gången de ens hade blivit ombedda att svara på något som ska ge återkoppling om vad de hittills har lärt sig på skolan. Efteråt kom många fram och ställde frågor om materialet som kommer i höst, och attityden verkade positiv hos de flesta.

Svedist1

Foto: Lektion på gång!

Några av frågorna var tagna från svenska centralprov, och jag märkte att det fanns några gemensamma problem för flera elever som inte alltid verkade bero av ålder eller antal år på skolan. Svårigheter att förstå instruktioner, stavning (bland annat j-, sj-, tj- och ng-ljud testades, samt skillnad på o/å, e/ä) samt att skriva en sammanhängande text på svenska. Det var naturligtvis  stora individuella skillnader, inte speciellt i motivation att svara på hela provet. De äldsta i åk 5-7 var dock ambitiösa och satt i över 60 minuter för att ge sina svar.

Upplevelsen stärkte min uppfattning om att man både måste kommunicera målsättningar och sedan följa upp kunskaperna hos elever.  Någonting som är fullständigt självklart i den ordinarie skolan, men som av någon anledning inte alltid görs i kompletterande svenska. Även om inte undervisningen är betygsgrundande, så finns det andra skäl att göra detta, som t.ex. att bara se hur barnet har tillgodogjort sig undervisningen.

Svedist3

Foto: Rektor Linda Stenström, undertecknad och Göran Holm, bra möra efter många kartläggningar.

Det finns de som redan arbetar på detta sätt ute i världen på skolor för kompletterande svenska, speciellt de som faktiskt har en lärarutbildning. Men det verkar vara lite godtyckligt hur läroplanen följs och tolkas och beroende på lärarens inställning och intressen. För oss i Vancouver, som har haft brist på utbildade lärare, har tester sällan (om någonsin?) utförts. Målsättningarna har också varit höjda i dunkel för både elever och föräldrar, och verkar mest ha berott av den lärobok man valt. Eftersom vissa lärare också har föredragit en enskild nivå på läroboken i en klass med stora skillnader i förkunskaper – tja, då fungerar det ju naturligtvis inte helt för den elev som kan minst eller mest.

Nu ser vi fram emot nästa besök av Svenska Distans. Det blir Christian Benjaminsson som kommer tillbaka i höst med ett lass med skolväskor, läroböcker, gemensamma lektioner samt individuella studieplaner.

Nästa blogginlägg kommer att handla om den utvärdering av vårt samarbete med Svenska Distans som skolform. Detta utfördes med 11 elever som pilotprojekt under 2015-2016 och innebär en del intressanta reflektioner och åsikter hos föräldrarna.

Om du vill få nya inlägg direkt i din inbox kan du göra det överst till höger!

Språkstudier i hemmets lugna vrå

Läs&Skriv+istugan

Foto: I hemmets lugna vrå. Barn från Svenska skolan i Vancouver bedriver hemstudier tillsammans i en minigrupp en söndag förmiddag.

Våren 2015 inleddes arbetet med en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver med arbetsnamnet Läs&Skriv+. Underliggande orsak var svårigheter med att ordna en fungerande undervisning för samtliga elever på skolan. Stor kunskapsspridning och frekventa lärarbyten med en hög andel outbildade lärare skapade problem som behövdes lösas. Ett pilotprojekt i samarbete med företaget Svenska Distans med namnet Läs&Skriv+, testades därför under läsåret 2015-2016.

Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa undervisning som på sikt fördjupar och utvecklar barnets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett fördjupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språkbad under skolans timmar. Undervisningen följde fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten låg mer på läsförståelse och skrivande, än på svenska traditioner, geografi och historia.

Samarbetet med Svenska Distans har beskrivits i detalj i Magasinet SMUL nr 4 2015, sidan 44-46.

Styrkan med samarbetet visade sig vara möjligheten att kombinera ihop grupper som fungerade trots olika ålder samt nivå i läsförståelse och skrivande. Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan därför att införa Läs&Skriv+ som enda undervisningsmodell från och med åk 2. Detta kommer att beröra ca 30-40 elever, där de ges möjlighet att studera delar av eller hela programmet hemma. Även tio platser erbjuds till elever som bor på annan ort, t.ex. Vancouver Island, där det är omöjligt att pendla in till skolan varje vecka.

En individuell kartläggning av barnets svenska, samt uppföljning görs av lärarna på Svenska Distans under vårterminen 2016. Detta för att lägga undervisningen av varje enskilt barn på rätt nivå. Svenska Distans kommer också att följa upp med varje enskild elev för att se att hen har fullföljt den individuella kursplanen samt de gemensamma lektioner som ges.

Du kan läsa mer om detta på Svenska skolan i Vancouvers hemsida.

Kompletterande svenska: Studier i skolan kombinerat och hemmet fungerar bäst

På söndagar bedriver barnen hemstudier i svenska med hjälp av material från undervisningsföretaget Svenska Distans. Idag skrev min tioåring Thor en uppsats med titeln ”Källaren”. Han verkar ha en stark förkärlek för en morbid och skrämmande handling. Den skrevs under mycket fniss och skrattande, och ska nog inte alls ses som seriös.

_________________
Källaren
Det var en gång ett hus som ingen levde i. I huset fanns det en dörr som det stod ”Private” på. Det fanns massor av sagor om att det spökade i huset.

En gång var det ett barn som var 11 år gammal. Han hittade en nickel som var till dören som stod Private på. Han öpnade den och gick ner för trapporna. På botten av trapporna var det ett jättestarkt ljus.

När han kom till botten såg han en docka som höll en kniv. Dockan sa ”Vill du leka med mej, eller vill du att jag ska mörda dej?”. Pojken blev så rädd att han sket på sej. Sen mördade dockan pojken. Efter hans död gick hans kropp upp i intet.

Efter det utrotades alla i värden. En efter en gick världens befolkning ner i källaren och bler mördad och gick upp i rök. Det fanns inga människor kvar på jorden. Men dockan var kvar och väntade på nästa varelse att komma ner till källaren………
___________________

Som alltid tycker jag att det är intressant att vara med och diskutera förloppet och se vad det är som Thor kör fast med när han ger sig på fakta- eller kreativa texter på svenska. Han fastnar ofta i engelskan och direktöversätter med roliga men svårförstådda resultat. Hans begränsningar i vokabulär gör honom rejält frustrerade. En del småsaker som bokstäver som fattas, andra stavfel (t.ex. gätte stark skrivs jättestarkt) eller ordföljd hjälper jag honom att rätta medan han skriver. Men fantasin flödar även om det är åt det makabra hållet. Idag fick han också öva på de praktiska detaljerna i ett händelseförlopp. Hans första version av historien innehöll ingen detalj om var liken tog vägen efter att dockan hade dödat dem, och jag fick påpeka att världens befolkning inte fick plats en simpel källare. Smiley winkJag vill dock inte gå in och rätta för mycket eftersom skrivlust är ngt man måste vara rädd om.

Jag blir gradvis en allt större supporter av studier i kompletterande svenska som bedrivs som en kombination av distansstudier hemma och i skolan. I Kanada har många barn fullspäckade scheman med läxor och aktiviteter. Att åka till Svenska skolan en gång i veckan är otroligt värdefullt för gruppövningar och samtal om undervisningen samt sett ur ett socialt perspektiv, MEN, det är samtidigt så krävande tidsmässigt att de flesta elever till slut väljer bort det eller slår bakut.

Jag skulle önska att fler föräldrar skulle våga prova på att delta i undervisning av svenska som handledare för att se vad det innebär. Det är självklart att det inte passar alla barn, men för mig har det varit otroligt givande, eftersom jag som mamma fått en helt annan förståelse av vad mina barn inte kan och behöver öva på. Eftersom vi som föräldrar är med barnet en huvuddel av tiden kan hemundervisning göra att man påverkar barnets svenska direkt genom diskussioner om uttryck och ord som smygs in under vardagslivet. Det behöver inte vara negativt för dynamiken, eller innebär ännu ett moment av tjat, även om motivation för studier för de flesta barn nog går i vågor.

När man väl etablerat en rutin för hemstudier eller deltagande av undervisning i en Svensk skola ser barnet det mer som en del av veckan. Med det material som Svenska Distans erbjuder blir språket lite av en lugn pysselstund – speciellt hemma (jag upplever att det är lättare att iaf få Wilde att arbeta koncentrerat när han är hemma). Även om övningarna är rena språkövningar gör blandningen av övningsböcker (som är roligt utformade) och datorövningar undervisningen stimulerande. För Wilde, som bara är 8 år och oftast ngt av en skolvägrare, innebar hemundervisningen idag en lugn stund där han arbetade självständigt med frågor då och då när han inte visste vad han skulle göra eller förstod helt. När vi började med Svenska Distans i höstas gjorde han mycket mer motstånd och protesterade mer under tiden vi arbetade. Nu har han istället accepterat att detta är en obligatorisk del av söndagar. Idag verkade han till och med trivas med uppgiften.

I vår rutin ingår att barnen arbetar ihop extra speltid och veckopeng efter avslutad undervisning, vilket naturligtvis höjer motivationen. Vi har skippat att göra Svenska Distans i Svenska skolan tillsammans med de andra som deltar till skidskolan i Whistler är över. Nu ser vi fram emot att börja igen i april, eftersom det är roligt både för mig och barnen att träffa de andra svenska föräldrarna och för att undervisningen får mer djup av diskussioner om innehållet. Rent kvalitetsmässigt har undervisningen fungerat väl hemma. Det som jag saknar är djupare textanalyser och diskussion för att främja en djupare förståelse och stimulerande av mer abstrakt tänkande, men med vårt utökade samarbete med Svenska Distans inför nästa år i skolan är detta ngt som kommer mer då.

Ja, bara lite tankar samlade om detta med att lära sig svenska som barn utomlands. Som ni ser av Thors text har hans svenska många brister, men med det etablerade samarbetet mellan Svenska skolan i Vancouver och Svenska Distans känner jag mer och mer hopp om att båda barnen kommer att kunna arbeta sig fram till en svenska som fungerar väl i både tal och skrift, även om den aldrig kommer att vara helt på samma nivå som om vi hade bott i Sverige.