I startgropen: SMUL-akademins första kurs

3-09_nr6Häromdagen satt jag på ett plan mellan Köpenhamn och London och försökte minnas: vad var det egentligen som ledde till lanseringen av SMUL-akademin? Pinsamt nog minns jag inte helt; jag är oerhört duktig på att leva både i nuet och framtiden, men minns knappt vad jag åt till middag igår.

Någon slags strategi för SMUL som omfattade en egen skola via nätet fanns nog inte alls med min i planering från början. Istället var det nog en vag tanke som formades någon gång under 2015-2016. Från början var tanken suddig, men efter alla diskussioner i sociala medier under det senaste året blev den allt tydligare, och ledde alltså till en lansering av nätskolan under sommaren 2016.

Kristallklar är dock den framtida bilden av SMUL-akademin inte alls. Inte än. Kanske blir den det aldrig? Diskussioner om de tjänster som utlandssvenskar behöver går höga men begränsas ofta av det viktigaste kapitalet – tillgång på frivilliga som kan arbeta med en skolförening för att hålla nere kostnaderna. verktygen förändras också i allt snabbare takt. Det som var viktigt i svenskundervisning för några år sedan, ser annorlunda ut idag. Flexibilitet verkar vara ett ledord som vill ha ett stort fokus på.

Om SMUL-akademin kommer att växa och utvecklas behöver vi folk som hjälper till. Just nu finns ett härligt gäng som hjälper till med allt annat i SMUL: Magasinet SMUL, bloggen, administrationen av vår FB-grupp, bokklubben etc. SMUL-akademin drivs av våra partners – Göran Holm och Christian Benjaminsson på Svenska Distans, Anna-Lena Olsson på Global Svenska samt undertecknad, men kommer att behöva ett nytt gäng, gärna med vana av att arbeta med utbildning. I alla fall gissar jag det just nu. Just nu funderar jag på om den första personen som behövs kan vara en administratör.  I så fall en frilansande administratör som vill vara med och arbeta upp sin egen tjänst.

Att drömma och tänka är i alla fall ett första steg och kostar ingenting.

I januari börjar terminen för de första eleverna på SMUL-akademin. I skrivande stund består de av 112 elever från världens alla hörn. Materialet består av serien Jag läser, som skapats av Martin Widmark. Intresset har varit överväldigande. Internt var målsättningen en klass på 30 elever, men under julledigheten hittade många, många fler till vår skola genom SMUL:s Facebook-grupp. Fantastiskt, men också respektgivande. Jag hoppas att förväntningarna bland både elever och föräldrar som handleder kan infrias.

Handledningen under kursen kommer att vara minimal, eftersom priset för kursen bara består av materialkostnad. Göran Holm och Christian Benjaminsson stödjer SMUL-akademin med sina professionella tjänster, och i startfasen gör de detta helt gratis. Syftet är att ge vårt nystartade samarbetsprojekt en skjuts in i framtiden och ut i världen. Deras tidsinvestering kommer förhoppningsvis att ge avkastning i form av göra deras utbildningsföretag Svenska Distans mer känt bland utlandssvenskar. Jag kommer fortsätta göra mitt för att detta ska ske.

Nu drar vi snart igång. Till dess har vi lite planering och diskussioner om format att avverka. Wish us luck!

Annonser

Diagnostiskt test i svenska – wow, första gången kanske?

Svedist2

Foto: Koncentrerade barn som gör diagnostiskt test.

Nu är det lite mer än en vecka sedan som Göran Holm från företaget Svenska Distans var på besök på Svenska skolan i Vancouver. Han hann med att kartlägga 40 elevers svenska under två mycket intensiva dagar. Kartläggningen bestod av en lektion med gemensamma diskussioner, ett diagnostiskt test samt en intervju med Göran där han lät eleverna läsa en text och förklara innehållet, för att testa läsförståelsen.

Innan det kunskapsmätande testet, förklarade både Göran och jag flera gånger att det inte spelade någon roll hur mycket man kunde fylla i och att man inte kunde göra fel, utan att provsvaren ska ligga till grund för de läromedel som eleverna får i höst, och där varje elev alltså får en helt individualiserad studieplan.

Det var en speciell upplevelse att vara med de elever som gjorde det skriftliga testet medan Göran intervjuade. Eleverna var tysta och seriösa och ställde frågor när de inte förstod vad de skulle göra. Några av barnen, speciellt de yngre som inte läser och skriver mycket än, tyckte att det var jobbigt trots våra förklaringar; det var ett prov på 14 sidor med ökande svårighetsgrad så de behövde bara fylla i de första sidorna som var lite enklare. För många elever var det första gången de ens hade blivit ombedda att svara på något som ska ge återkoppling om vad de hittills har lärt sig på skolan. Efteråt kom många fram och ställde frågor om materialet som kommer i höst, och attityden verkade positiv hos de flesta.

Svedist1

Foto: Lektion på gång!

Några av frågorna var tagna från svenska centralprov, och jag märkte att det fanns några gemensamma problem för flera elever som inte alltid verkade bero av ålder eller antal år på skolan. Svårigheter att förstå instruktioner, stavning (bland annat j-, sj-, tj- och ng-ljud testades, samt skillnad på o/å, e/ä) samt att skriva en sammanhängande text på svenska. Det var naturligtvis  stora individuella skillnader, inte speciellt i motivation att svara på hela provet. De äldsta i åk 5-7 var dock ambitiösa och satt i över 60 minuter för att ge sina svar.

Upplevelsen stärkte min uppfattning om att man både måste kommunicera målsättningar och sedan följa upp kunskaperna hos elever.  Någonting som är fullständigt självklart i den ordinarie skolan, men som av någon anledning inte alltid görs i kompletterande svenska. Även om inte undervisningen är betygsgrundande, så finns det andra skäl att göra detta, som t.ex. att bara se hur barnet har tillgodogjort sig undervisningen.

Svedist3

Foto: Rektor Linda Stenström, undertecknad och Göran Holm, bra möra efter många kartläggningar.

Det finns de som redan arbetar på detta sätt ute i världen på skolor för kompletterande svenska, speciellt de som faktiskt har en lärarutbildning. Men det verkar vara lite godtyckligt hur läroplanen följs och tolkas och beroende på lärarens inställning och intressen. För oss i Vancouver, som har haft brist på utbildade lärare, har tester sällan (om någonsin?) utförts. Målsättningarna har också varit höjda i dunkel för både elever och föräldrar, och verkar mest ha berott av den lärobok man valt. Eftersom vissa lärare också har föredragit en enskild nivå på läroboken i en klass med stora skillnader i förkunskaper – tja, då fungerar det ju naturligtvis inte helt för den elev som kan minst eller mest.

Nu ser vi fram emot nästa besök av Svenska Distans. Det blir Christian Benjaminsson som kommer tillbaka i höst med ett lass med skolväskor, läroböcker, gemensamma lektioner samt individuella studieplaner.

Nästa blogginlägg kommer att handla om den utvärdering av vårt samarbete med Svenska Distans som skolform. Detta utfördes med 11 elever som pilotprojekt under 2015-2016 och innebär en del intressanta reflektioner och åsikter hos föräldrarna.

Om du vill få nya inlägg direkt i din inbox kan du göra det överst till höger!

Svenska Distans på Svenska skolan i Vancouver

skolvaskorVårterminen går mot sitt slut, och med det har vi börjat tänka på och förbereda för nästa skolår. Anmälningsprocessen till vårt samarbete med Svenska Distans på skolan är nu avslutad. Hittills ska 30 barn i åldrarna 7-13 år delta som elever i samarbetet som fortsätter nästa skolår.

Beslutet togs i januari att skolan skulle satsa på samarbetet som kallas Läs&Skriv+, vilket jag har skrivit om tidigare.  Några familjer försvann eftersom torsdagen försvann som skoldag, men på det stora hela har den nya modellen mottagits positivt. Lite motstånd fanns – alla var inte positiva, speciellt inte de som bara kunde torsdagen – men detta är nog obligatoriskt vid en större omorganisation. Och möjligheten att följa undervisningen hemifrån finns som alternativ.

Nu väntar vi på besök av Christian och Göran från Svenska Distans som kommer att komma hit och göra en kartläggning av de nya elevernas svenska och följa upp de som har deltagit i år. Barnen som träffade Christian då längtar redan – han har en speciell och dynamisk undervisningsstil som passade våra elever. Han är läraren som har glimten i ögat, skojar med barnen och ser få problem, inte ens med de barn som har det svårt med svenskan. Hans första besök var inspirerande, och de barnen som fick sina skolväskor fyllda med läroböcker av honom i september 2015 ser fram emot att visa allt de gjort sedan de sågs sist.

Det är helt otroligt. Två svensklärare som flyger hela vägen till Stilla Havet från Moskva för att lära våra barn svenska. På barnens nivå och med deras intressen i beaktning, trots att  både kunskaper och hobbies varierar mellan barnen. Visst betalar vi för Svenska Distans undervisningspaket, men ändå. Att distansutbildning av hög kvalitet skulle vara en möjlighet för våra elever var helt omöjligt att förstå bara för några år sedan.

Världen förändras ständigt. En klyscha, men en verklighet för oss på Svenska skolan i Vancouver, som försöker förändras med den.

#mammasprak #svenska #kompletterandesvenska #svenskaskolan #vancouver #svenskadistans #svenskaärkul #svenskaärlätt

Bär du på en idealiserad bild av dina barns svenska?

CIMG0700Förväntningar. Vi har dem nästan alltid oavsett om de är medvetna eller omedvetna. Ytterst sällan närmar vi oss något förutsättningslöst. Ibland hjälper de oss men många gånger håller de oss också tillbaka. Speciellt när dina förväntningar är höga och bygger på en idealiserad och skönmålad bild som inte är möjlig att genomföra. Speciellt tydligt kanske detta blir när det gäller våra barns svenska.

Idag vill jag diskutera våra förväntningar på våra barns flerspråkighet. Och vad jag menar med vi  – som alltid i denna blogg – är utlandssvenska föräldrar som bor i ett annat land än Sverige. Oftast tillsammans med familjemedlemmar som inte alltid förstår svenska eller ens är intresserade av det som språk. 

Innan ditt första barn föddes hade du kanske inte tänkt på detta med ditt modersmål? Hur viktig svenskan plötsligt skulle kännas med ett barn som vilade och växte under ditt eller din partners hjärta?

Framtiden ser ofta så ljus och enkel ut när man väntar barn. Innan sömnlösa nätter, mötet med ditt barns personlighet och ibland, din nya partner. Det är få händelser i livet som förändrar oss som människor mer än födseln av ens barn. Relationer som har känts trygga och kärleksfulla kan plötsligt te sig totalt transformerade med ett litet barn som ny familjemedlem.

Jag hade själv en solklar uppfattning om hur saker och ting skulle bli när jag väl fått barn. En stor hög av värdelösa teorier som jag fick ge upp redan på vägen hem från sjukhuset. Jag, som aldrig skulle samsova och alltid ha stenkoll på rutiner. Redan efter ett par timmar som mamma insåg jag att jag inte klarade av att lägga ner min nyfödde son. Han sov alltid med mig eller på mig… eller på min man. Vi samsov tills han var 4-5 år när han plötsligt insåg att han hellre ville sova själv. Dessutom visade det sig att jag var usel på rutiner, speciellt när jag aldrig sov mer än några timmar per natt. Föräldraskap lärde mig att jag inte kunde förutsäga någonting längre.

På samma sätt hade jag förväntningar och en tydlig bild av hur min son skulle lära sig svenska. Jag skulle bara tala svenska, och han skulle bara svara på svenska. Svenskan skulle vara helt självklar, naturlig och otvungen mellan oss. Den skulle flöda och alltid vara vårt givna sätt att kommunicera. Den skulle inte heller fungera som en barriär mellan oss och min man – detta mest eftersom jag inte ens hade tänkt på hur svenskan mellan mig och min son skulle påverka min man när han var med.

Senare skulle jag inse att det inte alltid fungerar på ett otvunget sätt med svenskan i en familj där inte alla talar eller förstår svenska. Eller med barn som har en egen vilja. Eller med en man som halva tiden ser ut som ett levande frågetecken. Med min envisa natur beredde jag plats för svenskan som språk. Ibland genom att knuffa vårt andra  språk ur vägen. Många gånger på ett sätt som kändes totalt onaturligt.

Du kanske läser det här och inte alls känner igen dig. Antingen för att du aktivt har valt bort svenskan pga. olika skäl som ofta har med familjedynamiken att göra. Eller kanske är du en av de få utlandssvenska föräldrar där svenskan med barnet bara faktiskt kändes helt naturlig och otvungen? Om det sista är sant, gissar jag på att det handlar om din inställning till ditt barns förmåga att tala och förstå svenska. Att du har haft en mer avslappnad inställning som inte har byggt på den idealbild av flerspråkighet som många av oss sliter med.

Jag tror att många av oss svenska föräldrar lider lite av vad vi föreställde oss innan eller tidigt i vårt föräldraskap. Att den där inledande föreställningen om hur det skulle bli med språken fortfarande kan ligga där och skava lite. För ofta blir det på ett lite annorlunda sätt när det gäller svenskan än vad du kanske hade trott från början. Kanske ditt barn talar och förstår utan några problem som helst? Kanske hen kämpar emot svenskan med näbbar och klor. Eller kanske som för en majoritet av oss – någonstans mittemellan beroende på dag, humör eller ålder. För oss och barnet.

Jag tror att många av oss skulle nå längre med svenskan med en mer positiv familjedynamik som resultat, om vi släppte den där inbillade bilden som vi skapade innan vi visste bättre. Livet är ofta mer komplext än vad du anar innan föräldraskap, denna viktiga livsuppgift med oanad utkomst. Det är sant att vi väljer svenska som språk för våra barn och skapar förutsättningarna, men också att många fler faktorer runt oss påverkar hur väl vi lyckas med svenskan.

Fundera lite på vad du hade för inställning till dina barns svenska innan du fick barn och jämför med hur utfallet har blivit. Är du nöjd kan sluta läsa och ge dig själv en klapp på axeln. Om du inte är nöjd, fundera på om dina förväntningar kan ha varit en smula idealiserade och inte helt genomförbara i verkligheten. Ställ dig frågan om din uppfattning hjälper ditt barn nu?

Våra barn är perfekta som de är, med eller utan kunskaper i svenska. Om ditt barn inte har lärt sig nu, kan hen lära sig senare i livet. Om det är viktigt. Om ditt barn talar svenska, men inte så väl som du hade hoppats, har hen ändå en fantastisk grund att stå på. En grund som du har skapat även om ytan inte blev så jämn som du hade hoppats.

Öva på att släppa tanken. Framkalla den inombords, den där drömbilden av hur du hade velat att det skulle vara egentligen. Av ditt lilla barn som bara skulle älska att leka på svenska eller om din tonåringen som naturligtvis alltid skulle föredra att läsa böcker på ditt språk. Lek med tanken på att det är just så bra som du behöver vara, även om detta inte stämmer. Och att om något behövs förändras i framtiden så kan de ske på ditt barns eller ditt intiativ. Men utan skuld, eftersom denna sällan leder till något positivt.

Barn är smarta och gör det de behöver. Och du mår bättre av att inte straffa dig själv med negativa tankar om hur mycket – eller lite – svenska du har talat och läst för dem under deras barndom. Om ditt barn säger nej till svenskan, så säger hen inte nej till dig. Även om det kan kännas så.

Det viktigaste är att bejaka livet och varandra som människor. Att kommunicera är primärt men val av språk är sekundärt. Språk existerar när de behövs. Om inte svenskan finns nu, så kanske i framtiden? Om inte, så kanske det är OK också eller hur? För det värsta som kan ske är ju egentligen bara att ditt barn inte kan kommunicera med dig på svenska, utan istället på ett annat språk. Och hur provokativt det än kan verka att en flerspråkighets- och svenskfantast som jag skriver det, så finns det faktiskt värre saker här i livet än att ditt barns svenska inte blev lika bra som du hade tänkt dig. Eller hur?

Att diskutera: 

  • Tycker du att du har haft en idealiserad bild av hur svenskan och andra språk skulle användas av ditt/dina barn?
  • Har dina förväntningar visat sig stämma med verkligheten? Om inte, stör detta eller är du OK med situationen som den är nu?
  • Hur tror du förväntningar på svenskan påverkar ditt/dina barn? Stimulerar de ditt/dina barn at t använda sin svenska, eller hämmar det eftersom hen upplever det som ett tvång?
  • Är mitt resonemang i texten helt fel? Om du inte har höga förväntningar på ditt barn, lever hen inte upp till dem, speciellt med svenskan?
  • Stjälper man sina barns möjligheter att lära sig en fungerande svenska genom att sänka ribban?

 

 

Språkstudier i hemmets lugna vrå

Läs&Skriv+istugan

Foto: I hemmets lugna vrå. Barn från Svenska skolan i Vancouver bedriver hemstudier tillsammans i en minigrupp en söndag förmiddag.

Våren 2015 inleddes arbetet med en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver med arbetsnamnet Läs&Skriv+. Underliggande orsak var svårigheter med att ordna en fungerande undervisning för samtliga elever på skolan. Stor kunskapsspridning och frekventa lärarbyten med en hög andel outbildade lärare skapade problem som behövdes lösas. Ett pilotprojekt i samarbete med företaget Svenska Distans med namnet Läs&Skriv+, testades därför under läsåret 2015-2016.

Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa undervisning som på sikt fördjupar och utvecklar barnets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett fördjupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språkbad under skolans timmar. Undervisningen följde fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten låg mer på läsförståelse och skrivande, än på svenska traditioner, geografi och historia.

Samarbetet med Svenska Distans har beskrivits i detalj i Magasinet SMUL nr 4 2015, sidan 44-46.

Styrkan med samarbetet visade sig vara möjligheten att kombinera ihop grupper som fungerade trots olika ålder samt nivå i läsförståelse och skrivande. Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan därför att införa Läs&Skriv+ som enda undervisningsmodell från och med åk 2. Detta kommer att beröra ca 30-40 elever, där de ges möjlighet att studera delar av eller hela programmet hemma. Även tio platser erbjuds till elever som bor på annan ort, t.ex. Vancouver Island, där det är omöjligt att pendla in till skolan varje vecka.

En individuell kartläggning av barnets svenska, samt uppföljning görs av lärarna på Svenska Distans under vårterminen 2016. Detta för att lägga undervisningen av varje enskilt barn på rätt nivå. Svenska Distans kommer också att följa upp med varje enskild elev för att se att hen har fullföljt den individuella kursplanen samt de gemensamma lektioner som ges.

Du kan läsa mer om detta på Svenska skolan i Vancouvers hemsida.