Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

Svenska Distans på Svenska skolan i Vancouver

skolvaskorVårterminen går mot sitt slut, och med det har vi börjat tänka på och förbereda för nästa skolår. Anmälningsprocessen till vårt samarbete med Svenska Distans på skolan är nu avslutad. Hittills ska 30 barn i åldrarna 7-13 år delta som elever i samarbetet som fortsätter nästa skolår.

Beslutet togs i januari att skolan skulle satsa på samarbetet som kallas Läs&Skriv+, vilket jag har skrivit om tidigare.  Några familjer försvann eftersom torsdagen försvann som skoldag, men på det stora hela har den nya modellen mottagits positivt. Lite motstånd fanns – alla var inte positiva, speciellt inte de som bara kunde torsdagen – men detta är nog obligatoriskt vid en större omorganisation. Och möjligheten att följa undervisningen hemifrån finns som alternativ.

Nu väntar vi på besök av Christian och Göran från Svenska Distans som kommer att komma hit och göra en kartläggning av de nya elevernas svenska och följa upp de som har deltagit i år. Barnen som träffade Christian då längtar redan – han har en speciell och dynamisk undervisningsstil som passade våra elever. Han är läraren som har glimten i ögat, skojar med barnen och ser få problem, inte ens med de barn som har det svårt med svenskan. Hans första besök var inspirerande, och de barnen som fick sina skolväskor fyllda med läroböcker av honom i september 2015 ser fram emot att visa allt de gjort sedan de sågs sist.

Det är helt otroligt. Två svensklärare som flyger hela vägen till Stilla Havet från Moskva för att lära våra barn svenska. På barnens nivå och med deras intressen i beaktning, trots att  både kunskaper och hobbies varierar mellan barnen. Visst betalar vi för Svenska Distans undervisningspaket, men ändå. Att distansutbildning av hög kvalitet skulle vara en möjlighet för våra elever var helt omöjligt att förstå bara för några år sedan.

Världen förändras ständigt. En klyscha, men en verklighet för oss på Svenska skolan i Vancouver, som försöker förändras med den.

#mammasprak #svenska #kompletterandesvenska #svenskaskolan #vancouver #svenskadistans #svenskaärkul #svenskaärlätt

Språkstudier i hemmets lugna vrå

Läs&Skriv+istugan

Foto: I hemmets lugna vrå. Barn från Svenska skolan i Vancouver bedriver hemstudier tillsammans i en minigrupp en söndag förmiddag.

Våren 2015 inleddes arbetet med en ny typ av undervisningsmodell på den Svenska skolan i Vancouver med arbetsnamnet Läs&Skriv+. Underliggande orsak var svårigheter med att ordna en fungerande undervisning för samtliga elever på skolan. Stor kunskapsspridning och frekventa lärarbyten med en hög andel outbildade lärare skapade problem som behövdes lösas. Ett pilotprojekt i samarbete med företaget Svenska Distans med namnet Läs&Skriv+, testades därför under läsåret 2015-2016.

Syftet med Läs&Skriv+ var att skapa undervisning som på sikt fördjupar och utvecklar barnets förmåga till läsförståelse och att skriva egna texter i ett klassrum där all kommunikation sker på svenska. Ett krav var därför aktiv svenska hos barnet. Förhoppningen var att man med ett fördjupande undervisningsalternativ enklare skulle kunna förbereda elever för Sofia Distans, som börjar i åk 6, samt att skapa ett effektivt språkbad under skolans timmar. Undervisningen följde fortfarande läroplanen för den kompletterande svenskan, men tyngdpunkten låg mer på läsförståelse och skrivande, än på svenska traditioner, geografi och historia.

Samarbetet med Svenska Distans har beskrivits i detalj i Magasinet SMUL nr 4 2015, sidan 44-46.

Styrkan med samarbetet visade sig vara möjligheten att kombinera ihop grupper som fungerade trots olika ålder samt nivå i läsförståelse och skrivande. Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan därför att införa Läs&Skriv+ som enda undervisningsmodell från och med åk 2. Detta kommer att beröra ca 30-40 elever, där de ges möjlighet att studera delar av eller hela programmet hemma. Även tio platser erbjuds till elever som bor på annan ort, t.ex. Vancouver Island, där det är omöjligt att pendla in till skolan varje vecka.

En individuell kartläggning av barnets svenska, samt uppföljning görs av lärarna på Svenska Distans under vårterminen 2016. Detta för att lägga undervisningen av varje enskilt barn på rätt nivå. Svenska Distans kommer också att följa upp med varje enskild elev för att se att hen har fullföljt den individuella kursplanen samt de gemensamma lektioner som ges.

Du kan läsa mer om detta på Svenska skolan i Vancouvers hemsida.

Ni med bebisar i magen – prat svenska!

CIMG0789

Vad säger du, mamma?

Du som har en bebis hemma eller i magen – visst pratar du svenska med hen?  Speciellt du som bor utomlands.

Ju tidigare man börjar med svenska desto bättre. Det finns studier som visar att barn som får höra många ord redan det första året får ett rikare ordförråd senare i livet.

Tänk inte att det inte är någon idé att tala med en bebis eftersom barnet ändå inte förstår. Hen lär sig språket genom att du pratar med hen. Så prata svenska även om det känns tidigt!

Det spelar ingen roll om vad du pratar, men forskning visar att en ljus hög röst på slutet får bebisar att lyssna mer. Så bebisspråk har en viss funktion.

Så prat svenska (sagt på Hagforsdialekt)!

 

 

Mamma Språk vaknar till liv

Mamma Språk är en nystartad blogg som fokuserar på att leva med flera språk i familjen, speciellt svenska i familjer i andra länder än Sverige. Jag som bloggar här driver en del andra bloggar och kanaler om svenska utomlands och att vara utomlands, som t.ex. intresseorganisationen Svenska som modersmål utomlands (SMUL), Magasinet SMUL (tillsammans med Monica Bravo Granström och Emma Ageberg) och Kanadakorrespondenten.

Varför en blogg till?

Jo, för att jag gillar att sortera information och skrivande. SMUL-bloggen är en sida för gästbloggare som jag driver sedan den 5 juni 2013. Denna fungerar mer som en officiell sida för SMUL, och är ett ställe där vi delar nyheter om gruppen samt råd för andra för andra föräldrar. Magasinet SMUL är en nättidning för utlandssvenskar med följande slogan: Med svenska som livsstil. Den kan ses som medlemstidning för de som följer SMUL, men även läsas av andra. Kanadakorrespondenten handlar mest om Kanada och livet som utlandssvensk

Jag kommer att tycka tyst i den här bloggen. Alltså inte basunera ut mina åsikter om utbildning eller språk som fackman (eller kvinna). Detta eftersom jag inte är utbildad lärare, skribent eller lingvist. Istället ser jag mig mer som föräldrakommunikatör och livsbetraktare, efter några år på nacken med erfarenhet från SMUL och andra flerspråkighetsprojekt. Min medicinska forskarutbildning hjälper mig att närma verkligheten utomlands och i mina projekt på ett systematiskt sätt.

Som Mamma Språk delar jag med mig av den del av mig som verkligen vill ge mina barn en chans att växa upp flerspråkiga. I Kanada, med svenska och engelska som förstaspråk och franska som andraspråk. Mitt perspektiv är förälderns. Den som ser vad det enskilda barnet behöver stöd med hemma för att få en svenska som utvecklas trots att barnet kanske bara spenderar en timme på svenska om dagen. En oerhörd utmaning, speciellt ju äldre barnet blir.

Om detta vill jag viska, som en liten men enveten röst som tas med i debatten om svenska utomlands. För vi har faktiskt en del att diskutera.