Svenska skolan är över för mina barn

Nu är dagen här, den som jag trodde först skulle komma om några år. Igår tog jag min yngste ur Svenska skolan i Vancouver.  Detta trots att jag själv är lärare på skolan, att jag har suttit i styrelsen i omgångar och att jag verkligen brinner för skolan. Nu gick det verkligen inte längre och det är med ett styng av sorg i hjärtat över att denna period i livet nu är över.

Trots att svenskan är självklar för mina barn – båda är starka i verbal svenska – fungerar den traditionella undervisningen inte för min yngste. Det kan finnas många skäl till varför elever inte hamnar rätt på en svensk skola i kompletterande svenska. Oftast är det tidsbrist, låg motivation eftersom detta är skolgång efter den ordinarie skolan och/eller för låg språknivå i svenska. Ibland kan det dock vara att specialpedagogik krävs, ett behov som oftast är svårt – för att inte säga omöjligt – för en liten skola att klara av. Detta är vår situation, vilket gör att vi nu kommer att använda en annan typ av svenskundervisning.

När är man färdig med svenska skolan?

En vännina tyckte det var färdigt när hennes son låste in sig på toaletten och vägrade komma ut för att delta i lektionen.

Andra tycker att det inte går längre när den svenska skolan krockar med aktiviteter i sport eller läxor. En majoritet av våra elever slutar någon i årskurs 5-7. Bara några få går hela vägen upp till 9:an.

Nu finns det som tur är flera bra alternativ. Hemstudier i egen regi, distansundervisning med SMUL-akademin och Svenska Distans eller fjärrundervisning med Global Svenska är alla realistiska och konstruktiva alternativ för mina barn.

För min 10-åring blir det studier med SMUL-akademin. Han ska ta Grundkurs 4 tillsammans med de 73 andra elever som har anmält sig och just nu läser svenska med hjälp av Jag läser-serien av Martin Widmark samt det digitala läromedlet Pratstart. Han har gjort detta i perioder tidigare och det fungerar väl. Studier i soffan med mamma på söndags förmiddag är en bättre lösning för honom. Det är lugnt, jag kan förklara och stötta direkt det behövs och det kan stundtals upplevas som mysigt – till och med för honom!

Min 12-åring läser just nu med Jeanette Axelsson på Global Svenska som till och med är utbildad speciallärare. Läromedlen är digitala och finns på Studentlitteratur. Varannan vecka undervisar Jeanette Thor direkt på Skype. De läser texter tillsammans och diskuterar. Sedan får han hemläxa som kan göras vid köksbordet. Som på bilden ovan.

Igår läste han en text med många förklaringar om äldre svenska ord. Han nötte in betydelsen av ord och uttryck med hjälp av digitala övningar.  Så nu vet han vad speceriaffär och borgardam är. Och riksdaler. När skulle han ha lärt sig sådana ord annars? Och med en mamma som mig – en matälskande borgarbracka – är detta ypperliga ord att kunna.

Kunskap om de undervisningsalternativ som finns är skönt att ha, nu när våra 10 år med undervisning på Svenska skolan i Vancouver är över. The end of an era. Det är så det känns. Svenska skolor är fantastiska också för att de innebär en gemenskap med andra föräldrar som har barn i samma ålder.

Jag kommer att sakna den, när jag har undervisat färdigt efter detta läsår.

Hur studerar ditt barn svenska? Om hen har slutat med sina svenskstudier, vad var skillnaden. Hur väl känner du till de alternativ som finns för svenskundervisning via nätet? Vet du vad skillnaden är på distansundervisning och fjärrundervisning?

Annonser

Lättläst för kompletterande svenska – Nils Holgerssons underbara resa

NH_Nypon.jpg

Bild: Omslag till Nils Holgerssons underbara resa i lättläst form på Nypon förlag.

I år undervisar jag nio underbara fem- och sexåringar på Svenska skolan i Vancouver. Klassen de går i har en färgkoden gul – vi har avskaffat årskurser i Vancouver och matchar barn mer efter språknivåer än ålder (även om vi väger in det sista också vid gruppindelningen).

Gult innebär en blandad kompott med allt från de som nästan kan läsa och skriva till de som blandar ihop många bokstäver och har svårt med svenska språkljud. Gemensamt för gruppen är en härlig energi, spring i benen och stor skaparlust. Det är också oerhört lätt att få dem att skratta!

Detta läsår arbetar gruppen med olika månadsteman. För oktober är temat Sverige och svensk geografi. Idag fick alla barnen bekanta sig med formen på Sverige och färglägga landskapet Skåne längst ner i söder. Skälet var att jag ville läsa det första kapitlet i Nils Holgerssons underbara resa (nedladdad från Adlibris som tyvärr bara accepterar svenska kreditkort).

När jag först läste texten hemma för att förbereda mig insåg jag att det var en alldeles för avancerad text. Men just Nils Holgersson är en av min egen barndoms favoriter; jag kunde således inte låta bli att testa höglösning av kapitel 1 under fikat. Man måste nog vara lite modig när man ger sig i kast med en svensk klassiker, speciellt med så små barn.

Det gick över all förväntan. Barnen satt som trollbundna i alla fall i 15-20 minuter innan springet i benen började klia och spritta. Men texten var svår! Det var många ord som barnen aldrig hade hört och ett historiskt sammanhang som jag inte helt hann att förklara. Våra elever hör också svenska för lite för att ha ett så avancerat ordförråd som krävs för att man ska förstå nyanserna. För att göra det mer tillgängligt hoppade jag över stycken som verkade vara onödigt svåra och långa, samt förenklade många ord och uttryck medan jag läste.

Barnen fick dock med sig de stora dragen, om Nils som varit elak mot djuren, om tomten som förvandlade honom till en liten pyssling och om hur djuren i sin tur inte ville hjälpa Nils när han blivit liten. De såg förskräckta ut när katten angrep honom och slog klorna i hans bröst (pedagogisk läsning har verkligen förändrats sedan 1906-1907 när boken kom ut) och skrattade när Nils var tvungen att stå i boken för att kunna läsa den. Det tog dock en hel del diskussion om han hade krympt eller växt när han gjorde detta. Efteråt kände jag mig stärkt i att de hade fått ta del av en omtyckt historia som har roat flera generationer av svenska barn.

På vägen hem funderade jag vidare och fick lite dåligt samvete; vi försöker bygga upp barnens självförtroende så att de vågar använda sin svenska, och för svår undervisning motverkar det syftet. På vägen hem funderade jag på om jag skulle våga mig på att skriva om texten till nästa kapitel och helt enkelt förenkla den ännu mer. Men så vet jag hur det ofta är med mina idéer – de har ofta blivit påkomna av någon annan, bra mycket tidigare än jag kom på dem.

Mycket riktigt – Nils Holgerssons underbara resa finns på Nypon Förlag som lättläst version. Den har till och pedagogiskt arbetsmaterial för elever och lärare.

Adlibris rekommenderar den klassiska versionen för 3-6 åriga barn i Sverige medan Nypon Förlag rekommenderar sin bok med tillhörande arbetsövningar från 15 år. Wow, tänkte jag efter att ha läst den klassiska texten, vad barn kan mycket i Sverige! Det är verkligen helt annorlunda att kommunicera och undervisa barn som växer upp utomlands.

Jag har beställt boken från Nypon Förlag och hoppas att i alla fall få läsa den för min 10-åring hemma. Nästa vecka ger jag mig på kapitel 2 i skolan men kanske med ännu fler hemmagjorda förenklingar.

För er som planerar undervisning långt i förväg vill jag tipsa gärna om Nypon Förlag; en potentiell litterär guldgruva för den som undervisar barn i kompletterande svenska.

 

Klassundervisning med Svenska Distans

Sve1Eleverna i Svenska skolans Läs&Skriv+ grupp möttes första gången den 27 augusti. Christian Benjaminsson kom hela vägen från lilla Ulricehamn, där han bor sedan i somras med sin familj. Efter åtta år i Ryssland har han bytt arbetet på Svenska skolan i Moskva med en tjänst på en skola i Sverige som lärare och biträdande rektor. Även i Sverige arbetar han med flerspråkiga barn; den klass som han är klassföreståndare för nu har 26 barn (av 27!) med ett annat modersmål än svenska.

Under sitt besök erbjöd Christian en dubbellektion med barnen som var anmälda till Läs&Skriv+. Som all annan undervisning på skolan var närvaron under denna valfri, och 18 av skolans 44 Läs&Skriv+-elever dök upp. Christian tycker att dessa lektioner är viktiga för att han ska kunna lära känna barnen bättre och bättre avgöra vilken typ av svenskundervisning de behöver. Han älskar att undervisa, och är engagerad och rolig som lärare. Under skolårets första lektion fick barnen börja skapa en bok på svenska med hjälp av iPads och appen Book Creator. Barnen arbetade i grupper om tre, och diskussionerna om intrig och innehåll gick höga i klassrummet och korridoren utanför, där barnen arbetade.

Sve2Nytt för i år är att eleverna i år har delats in i fyra nivåer, där nivå 1 motsvarar nybörjarnivå och nivå 4 en mer avancerad nivå. Det är första gången Svenska Distans arbetar i form av nivåer, och detta var något som vi på Svenska skolan i Vancouver hade efterfrågat. Detta för att delvis kunna ha klassundervisning, något som föräldrarna hade efterfrågat när det blev klart att alla barn i åk 2-9 skulle erbjudas detta som alternativ. Det andra syftet är att skapa ett system som tydliggör de steg man arbetar sig igenom. Vi kommer helt att frångå klassindelning efter ålder, eftersom barnens tidigare svenskkunskaper avgör vilken nivå de kan gå in på.

Om man som elev märker att en viss nivå är för svår eller för enkel kan man samtala med sin lärare och diskutera en justering av nivån. Vi har extra böcker för alla nivåer, så detta är lätt att åtgärda om ens lärare i samförstånd med Christian anser att detta är rätt.

Lektionerna på skolan är lärarledda och alla lektioner ges efter en viss mall. Läraren börjar med högläsning 5-10 minuter. Därefter har man en gemensam lektion som är ca 20 minuter. Därefter varvas moment med s.k. mikrolektioner (2-5 minuter om ett ämne, ofta svensk geografi eller kultur), spel och kortfilmer. I mitten har barnen en rast på ca 20 minuter. Den andra lektionen innebär ca 30 minuter individuellt arbete med den egna studieplanen. I slutet skriver barnen ner veckans ord. Dessa ges veckan innan och består av tio stycken. Vissa kanske kan dessa ord direkt och behöver inte öva på dem. Andra elever kanske behöver förbereda sig genom att skriva igenom orden hemma 3-4 gånger. Eleverna rättar orden själva innan nästa veckas ord delas ut.

Sve3Även om man kan studera hemma innebär fysiskt deltagande i lektionerna en fördel genom den gemensamma undervisningen. Gemensamma övningar innebär ett mer dynamiskt och aktivt sätt att arbeta med svenska. Elever kan inte enbart läsa och skriva sig till ett språk; de måste använda det i samtal också.

Exempel på övningar som eleverna kommer att göra tillsammans är teater med repliker som ska spelas upp inför gruppen. Alla nivåer får samma teater och repliker. Det finns en pedagogisk tanke med detta. Genom att eleverna får höra hela pjäsen flera gånger lär man sig de ord och uttryck som används. Om man vill och vågar kan man också utveckla innehållet på olika sätt.

Eleverna kommer också att öva med texter på olika sätt. Vid skrivande vill Christian att man använder sin text på något sätt. Antigen genom att läsa upp den för klassen eller en grupp av elever man arbetar med. Ett alternativ kan vara att spela in texten på svenska; ibland är det lättare att våga att spela upp en inläst text än att läsa upp den för andra.

Sve4

Foto: Skolans andra lärare i Läs&Skriv+, Sandra Benholm-Cheung, förbereder skolans iPads för digitala läromedel.

För de som deltar i undervisningen från annan ort eller hemifrån pga. schemakonflikter eller sjukdom erbjuds de gemensamma lektionerna på två sätt. De kommer delvis att hållas i reell tid genom Skype. En frivillig förälder sätter igång Skype med en laptop på bordet för de elever som anmält att de vill delta på det sättet. Vi kommer också att testa ett upplägg där vi spelar in den första lektionen och delar via Google Education, en tjänst som Svenska Distans arbetar med även i andra sammanhang. Vi kommer att köpa in en kamera och ett stativ för detta, och ber intresserade föräldrar som kan tänka sig att filma och ladda upp lektionen, att ange om de vill åta sig denna volontäruppgift som inte kommer att utföras av läraren, eftersom hon har andra uppgifter.

Jag kommer att fortsätta att rapportera om hur vår nya skolmodell fungerar och utvecklas. Det är ett experimentellt arbete, men det som driver oss framåt är barnens energi och intresse. I år fanns det en entusiasm och nyfikenhet bland eleverna som kändes härlig!

Betyg på gott och ont

betygIdag var det skolavslutning för barnen, och jag måste erkänna att det känns lite som om jag också har sommarlov. Jag jobbar hemifrån och kan bestämma mitt eget schema, men skolan sätter verkligen en struktur på tillvaron – på gott och ont.
Under de nästkommande 69 dagarna har vi ingen stress på morgonen, inget tjat om att göra läxor eller att gå och lägga sig i tid, lite mindre press om att gå upp på en viss tid (annat för att få sig ett morgondopp eller åka någonstans), och framförallt – det bästa av allt – slippa laga och packa lunch för barnen varje dag!!!
Jag började mitt sommarlov med ett glas vin på verandan med min man, varpå vi kikade på barnens sk. report cards eller mer populärt kallade – betyg.
När vi satt där och diskuterade resultaten – utan barn kan tilläggas, eftersom vi inte helt tror på att man ska fokusera för mycket på betyg när det gäller en 8- och en 10-åring – så började jag tänka på alla i SMUL och hur många olika betygssystem det måste finnas runt om i världen som man som svensk måste förhålla sig till. Vi är lite unika i Skandinavien i att vi fokuserar på barns sociala utveckling de första åren, medan det i resten i världen ibland verkar som man inte har en chans att komma in på ett universitet om man inte kan läsa innan 5,3 års ålder, och jag gissar på att detta påverkar hur vi ser på detta med betyg och kunskapsmätningar, speciellt i de yngre åldrarna.
I British Columbia får man betyg enligt A-C & I-modellen från och med åk 4 då barnen är 9 år. En översikt visas nedan. Innan det får barnen ett omdöme som ger information om huruvida de möter målsättningen enligt läroplanen i olika ämnen.
A-E systemet baseras på procentsatser enligt följande:
A: 86-100 %
B: 73 – 85 %
C+: 64 – 72 %
C: 60-63 %
C-: 50-59 %
I – in progress/incomplete
I förskolan till åk 3, baseras det istället på följande skala:
N – not yet meeting expectations
A – approach expectations
M – meeting expectations
E – exceeding expectations
Som ett exempel kan visar jag samtliga definierade målsättningar i språkbetyget för franska för åk 3 (mina barn går på fransk språkbadsskola).
Målsättningar i franska för en åk 3 elev i sk. French Immersion i BC:
– Listens attentively, speaks and responds expressively daily in French using proper structure.
– Reads fluently; uses a variety of strategies to comprehend and extend meaning of grade appropriate texts.
– Creates clear, logical, detailed, and organized personal writing with a variety of sentences and dialogue.
– Independently proofreads written work; edits and corrects capitalization, punctuation, paragraphing and spelling.
– Consistently receives 80 % score or more on dictée tests (dvs. rättstavning)
Är det någon mer än jag som studsar till över de språkliga kraven för en 8-åring i ett andraspråk? Herregud, vad gjorde vi i 2:an och 3:an när jag växte upp? Inte redigerade vi våra egna texter på ett främmande språk i alla fall.
Även om jag tycker att målsättningarna för franska i åk 3 verkar ambitiösa, gillar jag betygsmodellen för förskolan till åk 3. Detta eftersom det ger föräldern information om hur det går och om barnet har problem med något. Avståndet till läraren är ofta mycket större i Kanada än i Sverige – det är inte alltid man kan mejla eller ringa läraren –  så det känns värdefullt för den som intresserar sig för vad barnet klarar av väl, och vad det behöver hjälp med att utveckla mer. Däremot är jag inte alls förtjust i betygssystemet baserat på A- C samt I, eftersom barnen mest verkar bli stressade av det. Men det är en annan historia….
 
Vad har ni för betygssystem där du bor? I vilket åk börjar det? Gillar du det system som finns? Fördelar/nackdelar? Hur påverkar det barnen?

Om monopol i svenskundervisningen utomlands

Monopol är ett ord som får mig som liberalt lagd egenföretagare att dra öronen åt mig. Faktiskt är det enda monopol som jag gillar det med Hötorget på. Eftersom jag idag blev anklagad för att censurera inlägg i SMUL för att främja egna tjänster som ska få SMUL att tjäna egna pengar genom ett etablerat monopol, så vill jag dela några personliga ståndpunkter.

  1. Monopol är ett skit. Det gagnar ingen, inte heller inom svenskundervisningen utomlands.  Av den anledningen tycker jag inte ens om den sk. upphandlingen av distansutbildningar från Skolverkets sida, där nu Sofia Distans sköter högstadiesvenskan och Hermods gymnasiekurserna. Det är sant att dessa skolor också har andra ämnen som de erbjuder undervisning i, vilket kanske alla aktörer inom denna utbildningsnisch inte kan erbjuda, men för svenskundervisningen utomlands är avsaknaden av konkurrens ett problem. Konkurrens sätter press på företag och organisationer att förbättra sin verksamhet och anpassa den efter behov som finns, något som jag inte helt tror händer med dessa företag nu. Det behövs alternativ till de officiellt godkända utbildningarna som båda just nu befinner sig på svensk mark, med en begränsad förståelse av våra utlandssvenska barns kunskaper och behov. SMUL kommer inom de närmsta veckorna att lansera en tjänst som syftar till att lyfta fram andra aktörer och kanske till och med en ordna en kurs eller två för målgrupper som just nu bara har ett begränsat antal tjänster. Som t.ex. för föräldrar hemma med begränsad ekonomi som vill hemskola sina barn i svenska men som inte har råd med en dyr distansutbildning.
  2. Censur är också ett skit. Ändå förbehåller jag mig rätten som administratör av SMUL att censurera till viss grad. Det är sällan vi som administratörer plockar bort inlägg, men när det handlar om inlägg som klart och tydligt bryter mot reglerna plockar vi bort dem. Reglerna är skapade för att skapa trivsel i gruppen och på sikt få SMUL att ses som ett forum med tillförlitlig information. Om du är osäker på vad detta innebär, kontakta oss innan du eventuellt lägger upp en vara eller en kurs så kan vi diskutera. Lägg inte upp erbjudanden med bristfällig information. Vi vill se att det finns anställda lärare, kursplaner som motsvarar officiella kunskapsnivåer enligt etablerade system (gärna europeiska CEFR) och färdiga priser. Och snälla, försök inte att använda SMUL som ett sätt att bygga din affärsverksamhet. I alla fall inte innan du har pratat med oss om ett officiellt partnerskap och fått ett godkännande efter att vi har fått se att din verksamhet är seriös och pålitlig. Vi vårdar ett förtroende från våra följare som vi värnar ömt om.
  3. Pengar. Det finns mycket pengar i detta med svenskundervisning utomlands, speciellt när man ser det stora intresse som finns i SMUL. Det är absolut inte fel att tjäna pengar, men det är viktigt med att vara ärlig om eventuella intressekonflikter och att ange att man faktiskt tjänar på vissa tjänster. På sikt kommer det att behövas en oberoende organisation som kan granska de många distanskurser som är på G och ge dem en slags kvalitetsstämpel, i alla fall om de håller måttet genom att ge svenskundervisning enligt officiellt godkända nivåer och ha skäliga priser. Vi i SMUL tror starkt på SMUL som den organisationen. Speciellt eftersom SUF inte helt verkar vara intresserade eller ha resurserna att ta tag i detta med distansundervisning. Och Skolverket har av naturliga skäl bättre saker för sig, med alla nyanlända i Sverige som behöver lära sig svenska. Men vi är inte färdiga att presentera vår plan än. Den kommer dock inom en snar framtid.

Så. Nu har jag sagt mitt; mitt försvarstal är över. Men det är intressant att bli anklagad för att vara en censurerande pengasugen monopolist när man i själva verket har plöjt in egna medel i ett projekt som har gått med förlust från starten. Personligt ser jag kostnaden som helt acceptabel. Vissa människor är med i en golfklubb, åker på yogaresor eller seglar. Jag driver SMUL. Same, same but different. Dessa hobbyer kostar pengar, men ger en slags inre tillfredsställelse. Jag skulle dock gärna se att SMUL gick plus minus noll och att jag slapp oroa mig för att en webbsida skulle bli hackad eftersom vi använder billigast möjliga tjänster. Som den optimist och värmlänning jag är så tror jag dock detta ordnar till sig på sikt med SMUL som en ny ideell förening för utlandssvenskar. Alltså inte som ett SMUL-baserat utbildningsmonopol – tanken är totalt befängd och inte förenlig med det varumärke som vi har byggt upp runt SMUL de senaste fem åren.

Trevlig helg!